- Project Runeberg -  Svenska slöjdföreningens tidskrift. Organ för konstindustri, handtverk och hemslöjd / 1906 /
28

(1905-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1906.

af konstsömnad. En ovanlig placering af orneringen visar en mässdräkt på tjockt gult
siden. Den är försedd med en egendomlig hög krage prydd med guldbroderi, på
mörkblå botten. Christus och hans apostlar äro där framställda under arkader i byzantinsk
stil. På ryggstycket inom de sneda korsarmarna äro placerade tvenne rektangulära
väfda bitar med ärkeängeln Michael och den hel. Euphemia under rundbågar burna af
romanska kolonner. Det sneda ryggkorset är af fint väfda guldbårder med namnet
Jesus, å den bredare midtbården äro inväfda djurgestalter omväxlande med geometriska
ornament. Kragens broderi anses vara från omkr. noo-talet, väfnadsorneringarna från
1200- och sidenstoffet från omkr. 1400. — Färgerna äro underbart fina och intagande.

Ett annat sätt att ornera visar en mässdräkt på blått tjockt slätt siden med ett
bottenmönster af utomordentligt stilfulla örnar, heraldiskt behandlade, mellan örnarna
fyrbladiga rosor. På ryggstycket fastsytt smala bårder i form af ±. Broderiet är
helt utfördt i guldsömnad, örnarna med öfverstyngen synliga bildande geometriska
mönster — lika så rosorna. Guldet är öfversydt med rödt silke, hvilket ännu mer
förstärker guldets glans. — Arbetet utfördt på 1200-talet.

Ännu ett praktstycke från Halberstadt-samlingen vill jag här omtala, näml. en
dräkt där brokad är använd till bottenstoff. Hufvudfärgen grön med ett egendomligt
mönster i guld. Det visar en regelbunden omväxling af sirliga arabesker, vattenomflutna
borgar, uppåt flygande örnar, fantastiska drakar eller sjöhästar —* symboler för de fyra
elementen. Guldet i dessa medeltids-brokader har en alldeles obeskriflig djup glans.
Ryggbården ett snedt kors ^ af rödt siden med broderade ornament i silkesbroderi,
i korsets midt en vapensköld.

En annan plats, som lämnar rika tillfällen till studier af kyrkliga textilföremål, är
i Historiska Museum i Bern, hvilken icke blott har utmärkta broderier utan ock de
rikaste skatter af sidenbrokad-väfnader och sammet — i form af mässdräkter. Museet
i Bern har en rikhaltig samling af s. k. kåpsköldar och bårder hörande till korkåpor,
alla utförda i det finaste och konstnärligaste guld- och silkesbrodcri. Af dessa vill jag
särskildt framhålla en. Det är en konstsömnad af hög rang och utgöres af en 30 cm.
bred bård och en stor ryggsköld tillhörande en kormantel. Kompositionen består af
öfver hvarandra ordnade figurrika framställningar. Den katolska kyrkans sju sakrament,
inramade uti en rik arkitektur. Teckningen af figurer etc. uppbäres af en stark religiös
stämning, en innerlig fromhet och skönhet som hänvisar på en framstående konstnär
som skapare af desamma. Man antager Rogier van der Weyden och hans skola.
Tekniken för figurframställningen är s. k. bildsömnaden eller schattérsöm, alltigenom med
vertikal riktning. Bakgrund och baldakiner och afslutningsbårder i den rikaste
guldsömnad. Den ofvan omtalade bildsömnaden hör obestridt trll de skönaste och ädlaste
som af broderikonsten utförts i Flandern under 1400-talet.

Äfven kyrkan S:t Victor i Xanten har en lysande samling mässdräkter — af
härliga sammetsväfnader och prydda med konstrika broderier. Det är nästan bländande,
när man ser hela raden af dessa praktfulla ornater — med de mest fulländade
figurkompositioner och ett glänsande färgrikt utförande. Sömnadstekniken är här, »en
or battu,» lasursömnad eller burgundisk teknik, hvad man vill kalla den. Den kallas
lasurteknik därför att den verkar som en lasur på guldgrund, burgundisk därför
att den där utförts i sin största fullkomning. Bilderna utföras öfver en guldfond
bestående af fina på lärft tätt invid hvarandra horisontalt lagda guldtrådar. Mönstret
framsys öfver guldtrådarna med hårfint silke i schatteringar. Genom olika fördelning
af öfverstyngen, genom vidgande af afståndet där ljus och glans behöfves och tatare
med styng där man vill framställa en sorts modellering af formen — genom olika
färger och färgnyanser åstadkommas dessa »broderie d’Arras*. Dessa praktfulla
konstsömnader, som framställa scener ur heliga historien, söka sin koloristiska verkan ej i
motsatsen mellan ljus och skugga eller 1 några fina förtoningar utan blott och bart
i de olika färgernas sammanställningar till ett musikaliskt helt. Frågar man efter namnen
på dem, som utfört dessa härliga broderier blir nog frågan oftast obesvarad. I
medeltiden talade endast saken, ej namn, de gamle mästarne önskade endast genom sina
fromma konstverk förhärliga sin Gud och sin kyrka, namn och person var därvid
fullkomligt en bisak. Broderierna i Xanten tillhöra nästan alla 1500-talet.

Mycket kunde ännu vara att anföra från denna vidtomfattande studieresa. Jag har
dock här sökt framställa det väsentligaste, därvid hållande mig till de mest typiska
textilföremålen under olika skeden af den kyrkl. textila konsten, från hvilka jag inhämtat
ökade erfarenheter, som jag hoppas skall lända till framtida gagn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 15:27:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssf/1906/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free