Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESEBERÄTTELSE.
27
i Halberstadt och Bamberg och kyrkan S:t Victor i Xanten finnas sammanförda
betydande samlingar af härliga messdräkter.
I den första kristna tiden synes ingen särskild prästdräkt hafva funnits.
Praktlystnaden inom den österländska kyrkan väckte småningom begäret att utmärka prästens
särskilda ställning, och gifva hans uppträdande en glans som tillkom hans plats i
samhället. Mot slutet af 800-talet var prästdräkten fullt färdig, om den ock sedermera
undergår flere ändringar och tillägg. De prästerliga dräkterna voro af många olika slag
såsom Dalmatica, Casula, motsvarande vår messhake samt pluviale motsvarande vår
korkåpa m. fl. Dessa dräkter förfärdigades af de utsöktaste och dyrbaraste stoffer och
pryddes med de finaste och konstnärligaste broderier. Några exempel å prästerliga
dräkters ornering skall jag här meddela.
Mässhakens form var lånad från romarna och var fullt cirkelrund med en
cirkelrund öppning i midten genom hvilken hufvudet träddes. Dess form undergick
sedermera af praktiska skäl flere förändringar. För att ej hindra armarnas rörelser skar man
ut sidorna. Resultatet blef ett aflångt i båda ändar afrundadt tygstycke med ett rundt
hål för hufvud och hals. Denna ändring skedde under medeltiden. Under renässansen
och barocktiden förlorar den ännu mer sin ursprungliga form och blir ett styft, öfver
bröst och rygg i två skilda delar nedhängande tygstycke. Under 1700—1800-talet
antager den violinform som i bästa fall förses med ett latinskt kors eller smaklösa
blommor och strålande sol.
Kring mässhakens öppning för hufvudet sattes tidigt en bård och från denna gick
nedåt å såväl fram- som baksida en smal prydlig ribba. Denna ornering såg jag på
en mässhake af guldbrokad som tillhört den hel. Bernhard, romansk från 1143.
Sedermera blir orneringen en annan. Fram och bak fastsys remsor i form af Y eller + .
De sneda linierna möttes öfver axlarna, denna form användes i Tyskland till inpå
1400-talet då på ryggen anbragtes ett broderi i form af ett latinskt kors, framsidan var
oprydd eller ornerades med en vertikal bård.
Samlingarna i Braunschweig, Halberstadt och Xanten visa prof å prästdräkter af
olika stoffer från enkla ylletyger till de härligaste stoffer, siden och sammet, likaså på
olika sömnadstekniker för dräktens prydande från enkla korsstyng och
plattsöms-broderier till de rikaste bildsömnader och broderier med pärlor, koraller, paljetter,
metallplåtar, silfver, silke och guld.
I domen i Bamberg förvaras trenne af kejsar Henrik II, domens grundläggare och
hans drottning Kunigunda skänkta praktfulla mantlar. Utförda på 11 oo-talet med rika
guldbroderier i en teknik, som användes under hela medeltiden. Guldtrådar lades tätt
invid hvarandra och fästades vid bottenstoffet med fint silke dels med synliga dels
med osynliga styng. Kompositionerna hafva ett rikt innehåll och en konstnärlig
anordning af de figurala och ornamentala detaljerna. Mantlarna hafva från början varit af
purpurrödt siden, men sedan öfverflyttas broderiet på det nuvarande mörkblå bottenstoffet.
Nationalmuseet i Miinchen förvarar äfven en dyrbar intressant dalmatica, som
tillhört kejsar Henrik II. Bottenstoffet hvitt siden, orientaliskt mönster, är nu ersatt af
en sidendamast från 1700-talet, men prof af det ursprungliga bottentyget är
exponerad t i samma monter. Orneringen af denna t alba imperialis» är broderade bårder å
purpurfärgad botten med sömnader af cypriskt guld och perlor. Bården består af en
rad cirklar sammanbundna med smala band, in i cirklarna djursymboliska ornament i
form af drakar. Mönstret tillhör den enkla, stränga klassiska riktningen af ny grekisk
konst, och är utförd på 11 oo-talet.
Bland skatterna i museet i Braunschweig vill jag särskildt framhålla kejsar Otto
IV:s mantel.
Den cirkelrunda manteln är af tjockt rödt, (tarentiskt purpur = violettrödt) siden
med underlag af starkt grått linne. Sömnadstekniken är densamma som å
Bamberger-niantlarna, = guldbroderi. Det rikaste broderiet är placeradt vid mantelns framkanter.
På båda sidor af den runda halsöppningen äro placerade cirklar, i den ena Christus, i
den andra Maria, efter mantelns framkant en rad änglar svängande rökelsekar, mellan
änglarna ornament. Ryggbården utgöres af en rad heraldiskt stiliserade riksörnar (tyska
vapnet). Den öfriga, ytan utfylles med ett bottenmönster af heraldiska lejon (welfiska
vapnet), halfmånar och stjärnor. Detta broderi är utfördt med cypriskt guld i s. k.
sarasensk sömnadsteknik. Sicilianskt-sarasenskt arbete från början af 1300-talet.
Domens i Halberstadt samling af kyrkliga textilföremål innehåller talrika prof å
rästdräkter och mitror från olika årh. Nästan hvar och en af dem är ett mästerverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
