Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA VÄFNADER FRÅN DEN YNGRE
JÄRNÅLDERN I VÅRT LAND.
AF
GUSTAF SELLERGREN.
Under det att en mångfald vackra och väl bibehållna, textila föremål med en ålder
af flere årtusenden påträffats i gamla kulturländer, såsom Egypten, Persien, Ostindien
m. fl., hafva i vårt land högst få väfnader från äldre tider bevarats intill våra dagar.
De vid undersökningar af forntida svenska grafvar gjorda fynden äro hufvudsakligast af
mineraliskt ursprung, föremål af metaller eller stenarter, såsom helt naturligt måste vara
förhållandet, då dessa grafvar med allt sitt innehåll varit mer eller mindre direkt utsatta
för atmosferiliernas, särskildt fuktighetens förstörande inverkan.
Egyptiska väfnader af ända till 5000 års ålder, väl förvarade i de hermetiskt
tillslutna mumiekistorna och i ett land, där sällan eller aldrig nederbörd inträffar, visa oss
samma hvithet om också ej styrka hos linnelärftet och samma klara, starka färger hos
ylleväfnadema. som ursprungligen förefunnits. De hos oss i förhistoriska grafvar sparsamt
förekommande, textila föremålen utgöra blott fragment, mer eller mindre förmultnade och
ytterst sköra. Om någon konservering af desamma kan under sådana förhållanden knappast
blifva tal, då de ofta sönderfalla i smulor vid blotta vidrörandet. De små väfnadsrester,
som vid de mera försiktiga och vetenskapligt ledda gräfningarna i våra dagar anträffas i
gamla grafvar från “forntiden", hvilken ju för vårt land ej sträcker sig så synnerligen
långt tillbaka, blifva därför af desto större värde och intresse, då de gifva oss en antydan
därom, att man under dessa tider äfven sysslade med annat än tillverkning af svärd och
pilspetsar.
Strängt taget måste det förefalla oss underligt, att några föremål alls af vegetabiliskt
ursprung kunnat, om också blott delvis, förvaras så lång tid som ända till 1000 år uti
dessa ej på något särskildt sätt skyddade grafvar. Föremål af trä förmultna i jorden på
betydligt kortare tid, så framt de ej äro särskildt skyddade. Ren cellulosa åter, sådan den
förekommer, fri från träsubstans, exempelvis uti väl beredt lin eller hos bomull, är ett
synnerligen varaktigt råämne, hvilket bland annat bevisas af det lumppapper, som till
våra dagar bibehållits så godt som oskadadt ända från det moderna papperets uppkomst i
7:de seklet e. Kr. Detta papper har dock i allmänhet varit utsatt för endast ljus och
luft, hvaremot väfnaderna i grafvama förmultnat genom fuktighetens inverkan. De
föremål af linne, som nedan beskrifvas, synas hafva varit tämligen väl skyddade, i det att
en bit lärft påträffats inuti en doppsko af brons till ett svärd, och delar af ett linnesnöre,
tillhörande ett par vågskålar, funnits bredvid en med dragsnöre försedd väfnadsrest af
ylle, som antagligen utgjort en liten påse, i hvilken nämnda våg jämte en del andra
föremål förvarats. För öfrigt vill det nästan synas, som om ylleväfnadema bättre än linnet
trotsat tidens inverkan.
För kort tid sedan företog d:r Knut Kjellmark åtskilliga gräfningar inom Ås’
församling i Jämtland i ändamål att undersöka en del grafhögar, belägna vid stranden af
Storsjön. De talrika, intressanta fynd af vapen m. m., som härvid gjordes och af hvilka
flere äro mycket sällsynta och förut föga kända, finnas utförligt beskrifna i tidskriften
Ymery årgång 1905, häft. 4. Af ej mindre intresse äro de rester af väfnader och andra
textila föremål, å hvilka prof öfverlämnades till undertecknad för en noggrannare
undersökning, hvars resultat nedan anföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
