Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA STOCKHOLMSPORTALER.
21
portalens förnämsta prydnad har synbarligen varit statyer, och dylika statyportaler äro
säkerligen ingen senare tids skapelse. Huset hade förut tillhört borgmästaren VVelam
Leuhusen, bror till den Regner Leuhusen som lät uppföra den ståtliga byggnaden vid
Munkbron. Denna har som bekant ett par ovanligt praktfulla statyportaler. Månne det
inte är dessa, som gifvit impulsen till, att det gamla Leuhusenska säteshuset vid
Prästgatan på 1640- eller 50-talet genom den ofvannämnde Welam äfven smyckades med en
statyprydd portal. Samma slags snäckdekoration ingår slutligen i båda husens
portaldekoration.
I hög grad kuriös verkar portalen till det Banérska palatset vid Bollhusgränden,
nu ett ytterligt tarfligt härbärge för hemlösa. Så förgår all världens ära! Fig. 23. Öfver
pelarna uppstiga korta pilastrar, försedda med kraftiga, horisontalt utspringande plattor och
hemska maskaroner. De krönas hvårdera af en kolossal snirkel, på hvilken hvilar ett
lejon. Ofvan en öfver portalen framskjutande platta äro de Banérska och Flemingska
vapnen anbrakta. Denna mera underliga än vackra portal stammar ifrån ett så tidigt
årtal som 1635 samt intager en särställning inom den kategori jag nu angifvit.
Bland portaler med fullständig rätvinklig omfattning kunna flere typer framhållas.
För den nordiska renässansen egendomligt var, att den så ofta använde från inner*
dekoration och möbelkonst hämtade former i det yttre.
Den präktiga portalomfattning, som pryder det von der Lindeska huset åt
Västerlånggatan ser nästan ut att leda sitt ursprung från ett skåp eller en panelning. Ett par
hermpilastrar med Neptunus’ och Merkurius’ bröstbilder’ uppbära ett förkroppadt bjälklag.
Däröfver ser man den von der Lindeska vapenskölden, omgifven af det rikaste
snirkel-verk. Det hela gör en stilfull målerisk verkan, och portalen hör obestridligen till de
vackraste vi äga kvar från framfarna dagar. Fig. 24.
I rik och praktfull utstyrsel öfverträffas den af de båda portalerna åt norr på
Peter-senska (fordom Leuhusenska) huset, hvilka tillsammans bilda en grupp, krönt af en
orna-mentomgifven nisch med Minervas staty. De flankerande, i nischer ställda statyerna
med sina konsoler och baldakinkrön under det förkroppade frisverket föra osökt tanken
till gotikens portaler. Krönen äro klufna segmentformade bågar med inklämda
uppsats-taflor. Tiden för denna portalgrupps tillkomst är 1645—1647, och är den äfven absolut
taget ett af de intressantaste profven på den nordiska renässansens nyckfulla och fantastiska
biandstil. De »klassiska* vishetsregler, som läsas i kartuscherna öfver dörröppningarna,
och som väcka en erinring om de krigsstämda, osäkra tider, då Regner Leuhusen lefde,
torde förtjäna att äfven här anföras: »Hålt Tigh Venliga Medh Hvar Man, Men Betro
Nepliga Enom Ibland Tusene» samt »Skil Ifrån Tigh Tina Owänner Och Tagh Tigh
Likwäl Också Tillvara För Tina Wänner.» Fig. 25.
En mera sofrad arkitektonisk stil representerar gårdsportalen å det Schönborgska
huset (Ebba Brahes malmgård). Emellertid står den rätt nära den äldre tidens sträfvan
efter ett lifligt formspråk, som vi kunna döma af pilastrarna med deras utmejslade
plattor och band och kompositakapitäl, frisens rankreliefer och inskrifttaflan ofvan
gesimsen mellan snirklar och käglor. Fig. 26.
»Huset på Södermalm», som det i samtida De la Gardieska handlingar kallas,
byggdes af Ebba Brahe på 1650-talet efter hennes gemåls, fältherren Jakob De la Gardies
död. Här afled hon själf ett tjugutal år efteråt (d. 5 januari 1674). Det lider inte
något tvifvel, att de konstnärer och konsthandtverkare, som uppförde och inredde
palatset åt henne, tillhörde de kretsar, hvilka betjänade hennes son, den ryktbare Magnus
Gabriel De la Gardie, vid dennes talrika byggnadsföretag. Vi kunna därför gärna
föreställa oss, att denna portal kan ha skulpterats af de af honom flitigt anlitade
stock-holmsmästarne Gerling eller Hebbél med söner, liksom det finnes stor sannolikhet för
att den ledande arkitekten vid palatsets byggande var Jean De la Vallée.
Huset N:o 65 vid Vesterlånggatan, af Wrangel kalladt Peter Hanssens hus, har
en portal, som i det närmaste utgör en kopia af den i förra samlingen meddelade
portalen å det s. k. Ribbingska huset vid Stortorget. Endast de å den senare förefintliga
liggande riddarfigurerna saknas. Å dessa portaler finnes ingen ordentligt utbildad fris,
hvilande på pilastrarna, utan i stället olika formade lister (af dem en med svängd profil)
och synbarligen hämtade från trätekniken. Gafveln därofvan är klufven och en hög,
enkel inskrifttafla med bågformigt krön är inställd mellan gafvelhalfvorna. Fig. 27.
På båda dessa portaler är årtalet angifvet: på den Ribbingska i650,fpåden
Hans-senska 1661.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
