Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
SVENSKÅ SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1906.
ner. Talrikast förekommer den på äppelträd, därnäst på poppelträd, lindar och lönnar
m. fl. Den förekommer till och med - i något afvikande form — på barrträd bland
andra ställen i Vogesernas bergstrakter i sådan myckenhet att den under vintern användes
till foder åt kreaturen.
Då misteln tager sin näring af moderväxtens safter, ligger det nära till hands, att
antaga något slags intimt utbyte af näringsämnen på det sättet, att misteln skulle lämna
en viss kvantitet kolsyra i utbyte till sin modersväxt. Detta är törhända endast en
förmodan, som vi sakna befogenhet att vidare omorda. Den skada, som misteln skulle
förorsaka genom att utsuga moderväxten, tyckes i alla händelser ej vara af så stor
betydelse, att den berättigar till ett utrotningskrig emot den intressanta parasiten. I Frankrike,
i de västra departementen lär verkligen existera en förordning angående mistelns
utrotande för att skydda aplarne och den af äppelskörden beroende cidertillverkningen. Någon
nämnvärd inskränkning på mistelns utbredning och tillväxt synes emellertid ej hafva
inträdt, då det är just från dessa trakter som den i stora mängder går som en starkt
efterfrågad handelsvara till Paris och London under vintermånaderna. 1 England
är misteln ett oundgängligt element vid julens tirande och förekommer öfverallt, i slott
Fig. 7.
och koja. Det är helt naturligt att vid sådan stark efterfrågan den inhemska förekomsten
af växten ej räcker till. Införseln till England uppgår till öfver en half million kilo pr år.
I Sverige går misteln ända upp till Mälaröarne; men synes på senare åren, då den
engelska seden allt mera vunnit insteg i våra hem, varit utsatt för allt för stor sköfling,
hvarför den börjar blifva ganska sällsynt åtminstone i trakten närmast hufvudstaden.
Icke utan skäl anses misteln vara en “besynnerlig buskew. Dess egendomliga
växt-ställen högt uppe bland trädens grenar, där den utvecklar sina hela året om grönskande,
skatboliknande bladkronor, den mycket ledade, ständigt klynnegrenade, i lederna skörr
stammen, den gröngula barken, de stela bladen, de små blommorna med köttiga
kronblad och besynnerligt bildade ståndarknappar samt slutligen de hvita, nästan
genomskinliga bären af en ärts storlek, allt detta ger åt växten ett visst fantastiskt utseende och
gör att den under alla tider lifligt sysselsatt folkfantasien.
Sålunda har misteln ända sedan uråldriga tider både hos de romerska och
germanska folkslagen varit föremål för en verklig dyrkan, hvars yttringar genom sekler
bibehållit sig ända till våra dagar. Ekmisteln spelade en framstående roll vid de gamla
druidernas religiösa ceremonier. Plinius omtalar, att denna växt är i deras ögon en him-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
