Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM MISTELN.
o
melsk uppenbarelse, och den ek, på hvilken den växer, är för dem märkt med gudomligt
insegel. Det är för öfrigt sällsynt att finna den på ekträden, och när man funnit
den, skrider man till afplockningen med stor högtidlighet*. I den antika mytologien
finna vi misteln ofta såsom ett
öfver-naturligt trolidomsmedel såsom
Perse-fones magiska kvist, med hvars hjäpl
underjordens portar öppnade sig.
Under Æneas’ utflykt till Plutos rike,
leddes han, enligt skalden Virgilius,
af en mistelkvist. Efter de galliska
druiderna är det medeltidens barder
— medlemmame af ett ärftligt
sån-garskrå - som hafva fortplantat
traditionerna om misteln. Äfven i
vår nordiska gudasaga förekommer,
som bekant, misteln. Den spelar där
en betydelsefull roll såsom det
ödesdigra vapen, hvarmed guden Balder
dödades af den blinde Höder på
anstiftan af Loke.
Ännu kvarlefva i våra bygder
en vidskeplig vördnad i synnerhet
för ekmisteln, som därför ofta ses rfg. 8.
upphängd under taket i bondstugorna.
Man tror sig därmed kunna skydda hus och hem mot olyckor i allmänhet, men
isynnerhet mot vådeld. Icke mindre omtalad bland allmogen är mistelns egenskap att skydda
mot vissa sjukdomar — epilepsi m. m. Dess användning som “slagruta* för
upptäckandet af förborgade skatter, påvisad af R. Dybeck: tidskriften Runa, torde icke mera komma
ifråga, sedan ingen numera känner till de därvid brukade greppen. —
Det finnes knappast någon gren af konstindustri, där icke misteln skulle kunna
användas såsom dekorativt motiv. Den har också på
senare tid med mer eller mindre framgång blifvit försökt
inom så vidt skilda områden som broderi- och andra
ytmönster, smidesjärn, glasmosaik, porslinsmålning m. m.;
men synes i allmänhet ej blifvit så allmänt beaktad, som
den för sitt originella utseende förtjänar. Att här
genomgå de olika sätt, hvarpå misteln för hvarje särskild slags
komposition bör behandlas, skulle föra oss alltför långt
in i mönsterritningens detaljer. \ri hänvisa därför till
våra illustrationer samt de ofvan anförda tvänne
hufvud-principerna. Dessutom vilja vi påpeka en sak, som för
öfrigt gäller all slags stilisering, nämligen att man bör
framhålla det väsentliga hos motivet och bortse från det
tillfälliga. Man får t. ex. någon gång se misteln
åter-gifven med öfverdrifvet krumma, kostligt tillvrängda
blad — förmodligen studerade efter torkade kvistar —,
hvilket ger kompositionen utseende af något förtorkadt,
som nog någon gång kan spåras under den gotiska
konstepoken; men som icke förefaller särdeles lämpligt att
Fig. 9. imitera. För öfrigt beror resultatet naturligtvis ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
