Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN PRAKTMÖBEL.
9
än omkring 1650, och som stöd härför har dels åberopats Maria de Medicis skrifbord i
Musée Cluny i Paris, dels äfven den omständigheten att kring skifvan och lådorna löpa
bladformiga tennlister, som skulle förråda ett tidigt ursprung, dels de i trä skulpterade,
förgyllda, med kerubhufvuden och girlander smyckade, hermliknande fotterna. * Jag delar
icke denna mening. Med Maria de Medicis skrifbord har ifrågavarande möbel ingenting
gemensamt och inlagda bladformiga tennlister såsom ram kring i trä marketerade fält förekomma
ytterst vanligt, ja vanligast på marketeriarbeten från 1600-talets slut och 1700-talets början
— jag hänvisar i detta afseende, för att blott taga några i statens samlingar befintliga
exempel — till det stora majketerade skåpet i Gustaf Adolfsrummet på Ulriksdal (Falke
^°) eller till bordet därsammastädes, hvilket Falke med all rätt angifver vara ett verk
från 1700-talets förra del eller till den typiska väggklockan i konungens sängkammare
på Gripsholm (H. G. K. 105), hvilken klocka eller snarare urfoder redan genom sin stil
säger sig vara ett verk från 1600-talets slut. Detta bekräftas också af signaturen på ur-
Fig. 11. Skifva i marketeii till skrifbyrå. (Jmfr fig. 10).
tallan. Där läses nämligen: J. THURFT, en i Paris verksam urmakare vid tiden omkring
år 1700. Han använde vanligen foder i Boule-stil för sina tillverkningar.
Den som företrädesvis använde förevarande skrifbyrås möbelform var den franske
konstsnickaren André-Charles Boule (Boulle), född 1642 f 1732. Det är dock endast formen,
som påminner om Boules arbeten, icke ornamentiken, hvilken hos honom, som bekant,
företrädesvis utgjordes af metallinläggningar (brons, tenn, silfver) i sköldpadd, såsom
fallet är med Thurets ofvannämnda ur och med de båda sekretärerna i sängkammaren
på Gripsholm m. fl. Detta dekorationssätt blef synnerligen modernt från och med slutet
af 1600-talet. Men äfven Boule sysslade med dylika träinläggningar. I Wallace
collec-tion i London finnes t. ex. ett kabinettskåp i dylikt marketeri, om hvilket det på
etikettlappen heter: “Possiblv a work of transition by A. Ch. Boulle himself", sålunda angif-
vande arbetet vara från 1600-talets slut. Därmed vill jag dock ingalunda hafva sagt,
0 Nordiska museet. Fataburen 1906, Kulturhistorisk tidskrift sid. 179 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
