- Project Runeberg -  Svenska slöjdföreningens tidskrift. Organ för konstindustri, handtverk och hemslöjd / 1907 /
2

(1905-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

o

SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1901.

som mångfalden af de i konung Magni testamente uppräknade textila föremålen tala för
en svensk tillverkning. Siden, sammet och guldstoffer måste naturligen hämtas utifrån,
men deras vidare bearbetning kunde mycket väl ske här hemma.

Den nordiska kvinnans arbete i hemmet skildras i gamla urkunder, men vi få i detta
sammanhang icke gå för långt tillbaka i tiden, utan stanna vid den period, som närmast
sammanhö)!* med stiftandet af Vadstena kloster. I en handskrift från början af 1400 talet
berättas följande rörande den tid, då S:ta Birgitta som barn vistades hos sin moster
fru Katerina på Aspanäs:

“I thy sama areno sath hon (Birgitta) vidh konstogha gerning (konstbroderi) medh
flerom iomfrum ok ængxladhis mykit en tidh j sinom hugh ath hon gat ey giorth sina gerning
som hon vilde. Tha ingik hænna modhir systir som war mykit gudhelikin ok hedhirlikin fru
til hulkra gomo hon war komin æptir sinna modhir dodh Ok saa ena okunnogha (okänd)
iomfru sitia nær hænne ok gora hænna gcrningh medh hænne Ok the okunnogha iomfrun
borth hwarff ginstan vidh hænna ingång ok hon sporde Birgitto aat hwar the iomfrun war
som gerningena giordhe medh hænne Birgitta swaradhe ok sagdhe sik ængan okunnoghan

Fig. 2. Omslag till Processus canonizationis beatæ Katerinæ (Kungl Biblioteket, Sthlm).

hawa sect Modhir systir hænna skodhade gerningena (>k fan hona swa wæl ok konstelika
wara giorda at allom them som hona sagho gaffs undirstanda ath tholik gerning horde ey
tilswa spædhom ok ungom aldir, vtan tilhørde gudhelikom visdom. Thy gomde the frun the
gerningena medh hælgo domom swa som nakot hælagaht tingh.tt (C. F. Lindström, Vadstena
klosterreglor, s d. V)

Huru det än förhåller sig med ofvan skildrade händelse, så framställer dock
berättelsen en tidsbild, där några af landets förnäma döttrar sitta tillsammans för att utföra
konstarbete.

Birgittas personliga uppfattning af handarbetet framgår tydligt af de många
bestämmelser därom, som finnas införda i klosterreglerna och i Lucidarium.

Troligt är, att man i förut befintliga svenska kvinnliga kloster ägnade sig åt
handarbete, men i och med stiftandet af Vadstena kloster veta vi säkert, att vi fingo en skola
för textilt konstarbete, en kvinnlig konstanstalt. Hvilken vikt som lades därpå och hvilken
plats detta arbete skulle intaga förstå vi först och främst af hvad som förordnades
angående huset och rummet, där arbetet skulle ske.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 15:27:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssf/1907/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free