Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 190?.
Vården af altarskruden var också anförtrodd åt systrarna. Dessa systrar kallas
sacriste.
Cap. XL11: “Huat sacriste skulu göra44
“Fyra systra ällir flere, \vm swa täkkis abbatissone, the skulu skipas til at wakta oc
rökta mässo kläde, oc altara skrud oc kläde, Oc the skulu redha göra the thing som höra
til gudz tiänist J kirkionne; Oc them loffwas at haffua gull oc siilff, thy som hälgadoma
lykkias wti, oc ey annat gull ällir silffwir wtan for sänkning (brodering) skuld, ällir nakrahanda
gerning skuld, Oc the kläde som mz silke, gull oc perlom äru redhande, ällir sänkiande til
gudz hedher, oc kirkionna prvdilse, magho the oc haffua oc göra mz thera handom.44
Efter en förmaning att undvika världslighet, afslutas kapitlet med följande:
“än altara kläde oc skrudher til at halla oc göra guds ämbite, j sancti saluatoris ordin
är owirlagt af ihesu christo i reglonne i XVIII capitulo44.
Hvarje lördag skulle systrarna uppvisa sitt arbete för abedissan i auditoriet.
Flera systrar stå omtalade såsom särskildt skickliga i den ena eller den andra
handa-konsten (C. Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena). En syster Anna Claesdotter från
Danmark omtalas såsom varande skicklig i “Ars plumaria“. Härmed menar man vanligen
plattsöm, ursprungligen fjäderliknande plattsöm. Äfven systrarna utanför44 Soro res ab extra*
ägnade sig åt handarbete, men som det synes endast åt det enklare. En sådan syster
Elena, som dog 1424, hade i öfver 40 år förestått väfveriet. En stor del af den vadmal
och det lärft, som brukades i klostret, utfördes i kloster väfveriet.
Inköp af väfredskap ingår i räkenskapsböckerna. Virknål och trädnål, hvilken senare
möjligen kan hafva varit ett slags väfnål, äro funna under golfvet i klostret.
Vi se af det här anförda, att man arbetat med silke, guld, silfver, pärlor, ylle och
linne och äfven i flera tekniker. Klosterfolkets skönhetssinne har visat sig på många sätt.
Den beröring invånarne i Vadstena kloster ständigt hade med andra länder har helt visst
inverkat utvecklande äfven på deras konstarbete. Katerina, Birgittas dotter, klostrets första
föreståndarinna, besökte på sina resor från Kom en del utländska kloster för att studera
deras verksamhet, och de Vadstenasystrar, som sändes ut för att undervisa i främmande
länder, begagnade väl äfven tillfället att i sin mån själfva se och lära. I all synnerhet
föreställer jag mig, att besöket i England var lärorikt. Englands handarbete, särskildt
s. k. “opus anglicanum“, var sedan länge högt beprisadt. Ett af de förnämsta engelska
broderier, som ännu existerar, “Syon cope“, förvaradt i Victoria-Albertmuseum, har tillhört
Syonklostret, ehuru ifrågavarande broderi synes vara äldre än Birgittinerklostret.
Om jag också ej kan påvisa ett enda arbete signcradt såsom Vadstenaarbete, så är
jag ändock ganska viss om att flertalet af de nu i Vadstena kyrka förvarade
medeltids-broderierna förskrifva sig från klostersystrarna. Måhända kunna vi äfven tillräkna systrarna
en del af grannkvrkornas textila skrudar. Den nuvarande spetsknypplingen i Vadstena
och trakten däromkring anser jag äfven hafva samband med klosterarbetet. Denna senare
fråga hoppas jag i ett annat sammanhang få tillfälle att behandla. Flera handskrifter från
Vadstena kloster äro inlagda i textila omhöljen, hvilka tydligen äro tillkomna samtidigt
med skriften och härstamma från klostret. Bild l är omslag till “Vadstena klosterreglor*,
handskrift från 1451 —1452. (Originalet i Kongl. Biblioteket.)
Yttersidan är af mellanblått tämligen fint lärft. Knappame äro trensade af rödt och
grönt tvinnadt silke af samma kvalité och färg, som återfinnes i andra broderier,
tillhörande Vadstenagruppen. Snörena äro flätade af silke och linne. Fodret är af groft halfblekt
lärft. Andra handskrifter äro bundna med starka flätningar af groft tvinnadt linnegarn,
vanligen hvilande på hornskifvor. Dessa flätningar äro ofta åstadkomna med samma
bindning, som förekommer i “haute-“ och “basse-lisse44 teknik.
Bild 2 är ett bokomslag till “Processus canonizationis beatæ Katerinæ*4, handskrift
från slutet af 1400-talet (likaledes i Kongl. Bibi.) Ehuru detta föremål måhända icke kan
tillskrifvas Vadstena kloster, har jag önskat visa det, dels därför att det i alla händelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
