Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILKONST I VADSTENA KLOSTER OCH KYRKA.
37
i klostret, böra vi särskildt lägga märke till det rikt broderade täcke, som lades öfver S:ta
Katerinas grafsten, hvilket täcke återfinnes i inventarieförteckningen från 1595, men
tyvärr sedermera måste hafva försvunnit.
De på ömse sidor om snöret öfver grinden hängande dekorationerna synas hafva
varit väl utförda broderier, då de kunde anses såsom värdiga gåfvor till ärkebiskopen
och herr Sten. Äfven de framställde S:ta Katerinas bild, och de voro “satte med
sætter-verk“. Så vidt jag kan förstå är sætterverk här detsamma som vi nu kalla
applikationsbroderi eller påläggsöm. En del forskare hafva hållit före att “sætter eller sæter* icke
skulle vara annat än tunnt och glansigt fodertyg af linne eller bomull (H. Hildebrand,
Sv. Medeltid Del. 1 s. 701). Det är möjligt, att ett liknande ord har denna betydelse,
hvilket för öfrigt framgår af ett norskt inventarium från 1429 (Norskt Diplomat. V. 2. sid.
408—410), där sætter flere gånger upprepas och dels synes betyda broderi dels foder.
Men i ofvanstående svenska berättelse anser jag, att det är liktydigt med applikations
broderi. I en förkommen del af Peder Månssons M Konstbok,tt har funnits en afdelning
om “Sæterverkskonst* (G. O. Hyltén-Cavallius. Peder Månssons stridskonst och
stridslag. Om vi än få nöja oss med namnet “Sæterverkskonst,* så är ju detta namn i
sig sjelf talande nog. Man anser, att en gammal form för s. k. applikationsarbete är
på-sättning af ädla stenar å tyg. I den medeltida urkund, som handlar om lagman Bengt
och Sigrid den fagra, heter det om den kända vadmalsvåden: “herr Bengt lät den delen
allan besänkian med guld och perlor och med dyrom stenom sætia, så att han vart dyrare
än den andra delenM (Scrip. rer. Suecic. III p. 207).
Bland gåfvorna från abedissan synes det som om det kosteligt arbetade band af
silfvertråd och inseguld, som lemnades erkebiskopen, äfven skulle kunna vara utfördt
i klostret.
Men vi få nu återvända till den kåpa, som sannolikt burits vid nyss skildrade händelse.
Kåpan är på fyra ställen besatt med vapen, Sten Stures och Ingeborg Totts, tvänne på
skölden och ett på hvardera brämet. En närmare undersökning af dessa vapen visar, att
de äro sydda ungefär på samma sätt och med samma teknik som stjernorna och liljorna
på kåpans sammetsyta. Bården och skölden4äro sydda på ett annat sätt, och vapnen
äro icke alls inpassade i sjelfva kompositionen, utan helt ogeneradt fastsydda ofvanpå
en redan färdig och afslutad komposition. Vi hafva således tvänne skilda broderier att
beakta.
Brämet och skölden anser jag vara utländskt arbete. Kanske är det utfördt på
beställning af Sten Sture, eller ock köpt färdigt på en af de orter, der man handlade
med dylika varor, det är lika möjligt det ena som det andra. Hvarje bräm är deladt i
3 fält med arkitektonisk omramning. Det nedersta på högra sidan (bild. 2) framställer
en knäböjande yngling, på hvilken en engel och en hvitklädd munk välsignande hålla sina
händer. Till vänster om denna grupp sitter en påfve på sin tron, hvilken senare är prydd
med baldakin. Till höger står en biskop, i full ornat. Invid påfven synes ännu en manlig
gestalt och längst i fonden framträder Kristus ur ett moln. Öfriga fält äro mera
skadade, men man kan dock närmast öfver förgående grupp skönja Kristus på korset
med Maria och Johannes; gruppen där öfver har jag icke kunnat tyda. Andra sidans
nedersta fält framställer Maria kröning, fältet däröfver är otydligt, men det tredje synes vara
tillbedjan af Jesusbarnet. Sköldpartiet framställer yttersta domen.
Arbetssättet i bräm och sköld är guld- och silkesbroderi, som vanligt utfördt på
lärft; alla figurer äro sydda direkt på bottenlärftet, endast den arkitektoniska omramningen
är sydd på annat lärft och applicerad på det öfriga. Man brukar detta förfaringssätt,
dels för att få omramningen högre och därigenom kraftigare, men äfven därför att det
behöfs en helt annan konstskicklighet för att sy det stela guldbroderiet än för att sy de
känsliga figurala partierna. Arbetet utföres också naturligen fortare, om man sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
