69 (Svenska slöjdföreningens tidskrift. Organ för konstindustri, handtverk och hemslöjd / 1907)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIF FANY.

69

öfverdåd och massivitet. Tiffanys smycken komma vårt
europeiska smakomdöme att vackla, ty de blända med jättestora
ädelstenar, frappera med djärfva materialsammansättningar och
förvirra med sin barocka stil, till hälften asiatisk till hälften
“modern järnåIder.M

På det hela taget känner icke heller den amerikanska
byggnadskonsten några vidare stilskrupler. Ett af dess berömdaste
alster är den sal som Samuel Coleman byggt för Havemeyers
Rembrandtsbilder i New-York. Här är taket japanskt och frisen
som sammanbinder det med väggen i ett slags forn-nordisk stil,
ljuskronorna påminna om byzantinsk konst och möblernas
former närmast om den franska renässansen sådan den utvecklat
sig under Ludvig XIlI:s tid. I dessa omgifningar äro Rembrandts
och andra gamla holländska mästares taflor insatta. Och trots
denna nästan dumdristiga eklekticism har en så känslig och
Ff2 4 Vas- kräsen smakdomare som S. Bing funnit sig väl i detta rum.

Han fann, säger han, då han inträdde där, “en mild atmosfär af lugn och hvila.“

Och Louis Tiffany själf har ornerat cheminen i sin atelier med japanska
parerplå-tar — ett tilltag som i Europa skulle dömas som en fräck stilforsyndelse. I ett annat
rum har han tapetserat väggarna med persiska mattor och byggt in en tung trappa —
af glas!

* *

Tiffany junior började som målare. Det var dock icke penseln som skulle bli Louis
Tiffanys konstnärsvapen, utan glasmästarens diamant och glasblåsarens rör.

Utledsen vid ett stafflimåleri i hvilket han aldrig kom särdeles långt, begaf sig den
rika guldsmedssonen ut på långvariga och vidsträckta resor.

Medeltidens glasmålarekonst, sådan han såg den i Europas katedraler och museer,
ledde hans konstnärliga sträfvanden och studier in på det område
där hans geni skulle komma att fira sådana triumfer.

I Italien fördjupade han sig i studiet af ungrenässansen,
färgglada mosaiker, samtidigt som han blef en passionerad
samlare af dessa härligt skiftande skärfvor af gammalromerska glas,
som man påträffar i Italiens jord. I sitt hus har han infattat
hundratal af dessa skärfvor i bly och gjort en cloisonvägg af
dem — också ett äkta amerikanskt drag af skönhetsglädje. I
Ravenna och Konstantinopel blef han starkt och varaktigt gripen
af beundran för de byzantinska kyrkornas gyllne mosaikprakt,
en beundran, hvarom hans egen konst ofta nog bär vittne.

Men framför allt blef orienten hans studieområde. På sina
resor i Österns länder blef han en kännare som få af Persiens
mattor och Indiens ornamentik. Och liksom de flesta, hvilka i
vår tid hafva skapat något verkligt framstående i dekorativ
konst, har han i den ostasiatiska konsten haft en läromästare,
hvars stora visdom i ögats njutningar han har förstått att draga
nytta af.

Men med all denna främmande lärdom vände Tiffany hem
såsom en själfständig och fullt modern mästare, den modernaste
som den nyare konstindustrien kan uppvisa före van de Veide. pig. 5. Vas (Nationalmuseum).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Wed Sep 11 15:27:27 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ssf/1907/0073.html

		Svenska slöjdföreningens tidskrift. Organ för konstindustri, handtverk och hemslöjd / 1907 / 69 (1905-1931) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|