Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIFFANY.
71
i en götisk katedralfönsterbågar och William Morris har på detta område, som. på så
många andra, med framgång fördjupat sig i samma tiders tekniska metoder och
framkallat möjligheter för ett modernt glasmåleri i de gamlas anda.
Men Tiffanys är hedern att hafva gjort det verkliga genombrottet till en modern
stil och teknik på glasmåleriets område.
I Amerika har Tiffany talangfulla föregångare i två äldre målare, som båda bröto
sig ut ur stafflikonstens skrankor och kastade sig in på konsthandtverket — Samuel
Coleman och John Lafrage.
Den förste var en tid Tiffanys lärare, den andre intager i amerikansk konsthistoria
en liknande plats som Morris i den engelska. Liksom Morris kämpade Lafrage icke
blott i sin produktion utan äfven
i tal och skrift med glödande ifver
för den dekorativa och med
konstverket förbundna konsten mot det
onödiga stafflimåleriet.
Men båda dessa konstnärer
voro och förblefvo dock målare
och de nådde egentligen aldrig ut
öfver den figurala stil inom
konsthandtverket som prærafaelitema
stannat i. Stoffet, materialet själf
blef aldrig för dem en fullt
själf-ständig skönhetsfaktor, som det
är för Tiffany och till och med
Lafrages utmärkta glasfönster äro
penselmålade taflor på glas.
Nya och helt andra
möjligheter har Tiffany öppnat för
glas-målningskonsten genom sin
egendomliga användning af transparent
glas-mosaik i blyfattning.
Företrädet hos Tiffanys
“glas-målningarM är nämligen att de icke
äro målade.
Tiffany insåg, att det var
den öfverdrifna användningen af
penseln, som hade förvanskat alla
moderna försök attframställa
glasmålningar — och han uppgaf
penseln.
Det förefaller som om studiet af orientaliska emaljarbeten och af gammalkristna
och byzantinska mosaiker hafva öppnat Tiffanys ögon för den frändskap som faktiskt
finnes mellan de estetiska grundprinciperna för glasmåleriet och mosaikens teknik.
Kunde mosaikbilden göras genomskinlig och dock i växlande toner, så skulle
penseln vara öfverflödig.
Glasmålningskonsten skulle också tekniskt förenklas genom att göras oafhängig af
målningen, som nödvändiggör en efterbränning af glaset, hvilket ofta har en
oberäknelig inverkan på de ömtåliga emalj färgerna.
I själfva verket var ju glasmosaiken, använd för fönster i och för sig ingen ny
konst. De äldsta “glasmålningarna14 voro ju heller icke målade med penseln, de voro
Fig. 6. Elektrisk lampa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
