Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJUTNING AF BRONSSTATYBR I VÅRA DAGAR
119
en inre kropp eller “kärna44, som undantränger metallen, är formarens svåraste uppgift
och fördyrar formningsarbetet högst väsentligt.
Hufvuddragen af kärnans formning äro följande. Den på ofvan beskrifna sätt
framställda gjutformen användes såsom “kärnlåda44, d. v. s. fylles med ett plastiskt
material, som sålunda efter uttagandet bildar en kropp af fullkomligt samma yttre form som
modellen. Från denna kärnkropps yta afskalas ett lager, motsvarande den blifvande
godstjockleken, hvarefter kärnan noggrannt lägges tillbaka inuti formen, då alltså ett
mellanrum för metallen erhålles. För att kärnan må blifva tillräckligt stark, göres först en
kärnstomme (“kämskelett44) af järnstänger och järnband, hvilka fästas vid ett par
samman-bultade, grofva midtstänger (1, fig. 16) och böjas till en form, som någorlunda svarar mot
modellens. Kärnskelettets inre fylles med halm eller annat fibröst ämne på det att de
vid gjutningen uppkommande gaserna må erhålla aflopp. Sedan ett c:a 10 cm. tjockt
lager af engelsk formsand intryckts i kåphalfvornas inåtvända fördjupningar, inlägges
kämstommen med den gaffelformiga midtstången i den undre halfvan, hvilande vid båda
ändame på den hårda gipsbädden, hvarigenom den får ett stadigt läge i formen. Nu
läggas båda halfvorna tillsamman och hela formen ställes upprätt, hvarpå en vällingartad
massa af gips och tegelmjöl inhälles, helt och hållet fyllande kärnans inre delar och
förenande det yttre sandlagret med den inre stommen. Efter massans stelning uttages kärnan
på samma sätt som modellen förut, och
ett 3—5 mm. tjockt sandlager afskalas
på ytan.
Ännu återstår att skaffa metallen
tillträde till formens inre samt bilda fritt
aflopp för de gaser, som i stor mängd
uppkomma, då den heta metallen
inhälles. En eller två längre kanaler
(“ingöten*) utskäras i den undre
formens fogyta (fig. 16) och från dessa
göras korta, direkta inlopp, så att
formens olika delar så vidt möjligt
samtidigt fyllas med smält metall och en
jämn temperatur erhålles. På samma
sätt utskäras lufikanalerna eller luftgötena för formens ventilering. Torkningen af
kåp-halfvor och kärna sker antingen i särskild torkugn eller på platsen och fordrar en tid af
2 — 4 dygn vid en temperatur af c:a 125 gr. Efter torkning och hopsättning af formen
inbäddas den i vertikalt läge uti en grop i gjuterigolfvet, (fig. 16), formsand packas
(“rammas44) omkring densamma och en eller två ingötsflaskor eller bassänger för
metallens inhällning anordnas upptill öfver ingötena. Formens luftkanaler fortsätta med
ett järnrör genom bassängen med noggrann tätning, så att ej sand nedrinner.
Den för gjutningen erforderliga bronsen, som vanligen håller 90 proc. koppar, 7 proc.
tenn och 3 proc. zink, smältes i vanliga degelugnar. Till denna staty erfordrades något
öfver 1,000 kg. Äfven tunna föremål såsom svärd etc., gjutas ihåliga, hvarvid
godstjockleken kan nedgå ända till 2 mm. Formningen af hela statyn tog en tid af 3
månader. Figur 18 visar oss en bild, tagen vid metallens inhällande i gjutformen.
Uti fig. 19 visas några af de vid bronsgjuterier använda verktygen, nämligen a
(lan-cettslef), b, c, e (plattslef), f (hålkärlslef) formslefvar för olika ändamål, d gafflar för fattande
af bindstycken, g.knif för desammas afskäming, h klubba, i hammare, k rammar (Mramar44),
för sandens prässning och 1 luftspett att sticka lufthål genom sanden.
Ett arbete af synnerligen maktpåliggande art är den slutliga hopsättningen af de
skilda formdelarne medels nitning, samt ytans behandling. Utrymmet tillåter dock ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
