Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
5 VENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1907
här ett närmare ingående på detta senare kapitel, inom hvilket meningarna äro mycket
delade. Då konstvärdet hos ett gjutet föremål anses vara desto större, ju mindre
efter-arbete behöfts nedläggas å ytan, så är tydligt, att man vid själfva formningen bör
bemöda sig om att få fram den ursprungliga modellens detaljer så tydliga som möjligt, så
att det plastiska elementet fullt framträder hos det färdiga föremålet. Häraf följer, att
man i allmänhet numera blott söker borttaga den s. k. gjuthinnan eller det ytterst tunna,
Fig. 20. Magnus Stenbocks staty i gjuteriet.
af metallens upphettning åstadkomna öfverdraget, så att bronsens naturliga, guldglänsande
färg framträder. Detta åstadkommes vanligen genom sandblåsning, hvarvid en mycket
tin kvartssand genom en kraftig luftström slungas emot metallens yta. Äfven hammaren
och mejseln måste tillgripas för borttagande af alla gjutsömmar eller märken från
bindstyckenas kanter, äfvensom ingöten och luftgöten m. m. samt för ciselering.
Från Otto Meyers konstgjuteri i Stockholm hafva flere större arbeten i brons utgått,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
