Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJUTNING AF BRONSSTATYER I VÅRA DAGAR
121
bland hvilka må nämnas Magnus Stenbocks ryttarstaty i Helsingborg (fig. 20), Karl X
Gustafs staty i Malmö, Linnémonumentet i Chicago, statyerna af Nils Ericson, Scheele
och Olaus Petri i Stockholm, Jonas Alströmer i Göteborg m. fl. Då herr Meyer helt
säkert kan sägas hafva infört denna art af konstindustri i vårt land samt under lång tid
samlat erfarenhet inom detta område, torde några af honom gjorda uttalanden i ämnet ej
sakna intresse, då de äfven beröra en del allmänna förhållanden samt visa, hvilka
svårigheter man har att bekämpa vid införandet af nya industrigrenar.
Född i Stockholm 1852, arbetade M. redan som gosse hos prof. Heroldt, hvilken
på anmodan af prof. Molin göt Karl XII:s staty uti Kgl. Myntet härstädes. Han deltog
här i arbetet med formningen af Molins fontän, som dock i följd af Heroldts död genom
olycksfall under arbetet måste afslutas i Ntirnberg hos firman Gebr. Lenz Heroldty hvarest
M. kvarstannade några år. Efter slutade studier vid Fria konsternas akademi samt vid
Tekniska skolan och efter åtskilliga studieresor i utlandet började M. på sommaren 1872
en liten affär vid Surbrunnsgatan i Stockholm, men “arbeten voro omöjliga att få, ingen
ville göra några beställningar, ty man fann det löjligt att börja en dylik affär i Sverigew,
såsom han själf berättar. Hans första kund var änkedrottning Josefine, som beställde
dir. Borgs byst vid Manilla. “Denna första tid var bekymmersam", säger M. Han klagar
öfver den snart började, svåra konkurrensen såväl här hemma som med utlandet. “Under
de senaste åren“, säger han, “har man försökt locka mina upplärda aibetare, samt
därigenom stegra lönevillkoren så att all konkurrens med utlandet nästan omöjliggöres.
Hederligast vore, att hvar och en själf upplärde sina arbetare som jag fått göra, men
de anse det lättare att förtjäna på andras besvär och kostnader. Mera omsorg nedlägges
här hemma på monumentala arbeten, äfven äro vi nödsakade taga vår kärnsand från
England samt vår formsand från Frankrike, hvilket är en ganska dyr sak, och dock är
prisskillnaden obetydlig. På allt finnes tull, men ej på afgjutningar af artisters arbeten,
hvilket ej nu för tiden bör räknas såsom konst, då det är ett handtverk, hvilket blott
behöfver påpasslighet. Vid hvarje anmälan att beräkna gjutningskostnaden följa orden:
blir det dyrare än i Belgien eller Frankrike, så blir det intet af; skillnaden är obetydlig
och fosterlandskärleken skral. Efter 35 års sträfsamt arbete har resultatet blifvit det att
jag afråder min son att öfvertaga min affär, då jag måste af ålder upphöra.“
Då man hör dessa klagomål öfver nutida förhållanden inom konstindustrien, erinrar
man sig ovillkorligen Kristoffer Polhems bittra utgjutelser öfver alla de svårigheter, som
han hade att bekämpa vid sina manufakturverk och införandet af sina nya maskiner.
Om de med mycket besvär inlärda arbetarne yttrade Polhem: “Således var opera och
oleum på dem förlorad. Och om en bland 50 blef duglig, så lämnade han strax
Stjernsund och begaf sig till någon stad, där han fick bättre betaldt, — — — till förtigandes
många ändra brydsamheter, som i högsta måtto öfvat mitt tålamod och därunder mig
öfvertygat hafva begått den största dårskap, då jag först tänkte på detta manufakturverket,
som ändå nu var för sent att ångra".
Alla banbrytare hafva gifvetvis större svårigheter att bekämpa än de som sedan
följa i spåren. Att herr Meyer trots dessa motgångar ej förlorat modet utan med energi
upptagit täflingen med utlandet, därför böra vi vara honom tacksamma. Och de många
vackra och gedigna arbeten, som utgått från hans verkstäder, skola länge vittna om
svensk, framgångsrik företagsamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
