Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMBURGS KUNSTGEWERBEMUSEUM
UNDER NYUPPSÄTTNING.
AF
AXEL ROMDAHL.
Vid ett hastigt genomfartsbesök i Hamburg i början åf sistlidna september kom jag
i tillfälle att taga någon kännedom om det genomgående nyuppställningsarbete, som för
närvarande pågår i därvarande Kunstgewerbemuseum. Liksom i flertalet museer af denna
art öfvergår man nu i Hamburg från ett äldre skedes gruppering, öfvervägande ur
materialets och teknikens synpunkter till en anordning, hvarigenom formernas stilhistoriska
utveckling och de olika konstslöjdgrenarnes inbördes sammanhang belyses. Men
själf-fallet sammanhållas som helheter för sig grupper, sådana som t. ex. glas och keramik.
Här tilldraga sig väsentligen bakgrundernas stoff och färg museimanneijs intresse. Man
har sökt lämpa dem efter föremålens karaktär, så att denna harmoniskt framhäfves. Och
samma sträfvan gör sig äfven förnummen i utställningsrummens fasta utstyrsel, medan
all historisk dekoration sorgfälligt undvikits. En vacker detalj må särskildt nämnas: de
ostasiatiska föremålen äro uppställda i montrer, klädda med fin japansk bastväfnad af
samma slag användes till mattor och skärmar. Arrangemanget är af lika stilfull verkan
som det är logiskt tänkt. — Hufvudparten af samlingarna är emellertid anordnad i
kronologisk följd. De olika perioderna disponera hvar sina rum, där deras bohag,
väggbeklädnader och småslöjd sammanförts ungefär så som skett i Nafionalmusei
Konstslöjds-afdelning eller i de med montrer försedda rummen i Nordiska Museets afdelning för de
högre stånden. I dessa rum skall man ej blott kunna studera de skilda föremålen utan
samtidigt också lära känna hela stilprägeln, hur samma formkänsla tar sig uttryck i olika
tekniker, och hur de olika teknikerna påverka hvarandra och stilen själf. Men därmed
är den i god mening abstakta strängt sakliga museiståndpunkten bevarad, samlingens
karaktär af halft tillfälligt, halft målmedvetet urval i motsats till de historiska enheter
man kan finna i vissa slott och kyrkor. Det är vanliga museirum, som härbergera det
utställda, inga vare sig äkta eller halfäkta interiörer. Taken äro hvita, väggarna äro
klädda med tyg i en med respektive föremålsgrupp samstämd nyans. Då man ägt delar
af gammal inredning, dörrar, kakelugnar, partier af boaseringar o. d., har man anbragt
dem i rummen som andra utställningsföremål men på ett sådant sätt att deras
ursprungligen afsedda verkan i största möjliga grad uppnås, att de placeras vid riktig höjd, i
riktig belysning o. s. v. Samma principer ha för öfrigt tillämpats i Museé des Arts
Decoratifs i Paris.
Den vanskliga restaureringsfrågan synes här tagas något generöst än exempelvis i
Nordiska Museet. De afslagna fotterna på en holländsk 1600-talsstol göras nya med
samtida bilder, af samma träslag och med samma ytbehandling som den gamla möbeln,
därtill utan all utmärkning af det nygjorda med röda ränder eller dylikt. Den ytterligt
defekta klädseln af prässadt läder ersättes med en fullständigt ny läderklädsel, hvars
prässningar åstadkommits med gamla stämplar i Museets ägo, dock icke med samma
mönster som originalklädseln, h vars lämningar naturligtvis tagas till vara. Förutsättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
