Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EX KORSK S. K. KYRKSTOL FRÅX ÅR IMS.
103
Hade den katolska kyrkan för de kyrkobesökande, i stort sedt, endast uppdragit
en enda gränslinie, den som skilde menigheten från prästerskapet, blef det reformationens
uppgift att i detta fall genomföra en hel rangskala bland de kyrkbesökande, och detta
icke blott i städerna utan lika mycket på landsbygden. Först nu anbragtes i långskeppen
dubbla rader med bänkar med en bred öppen gång i midten, då den norra raden
anvisades för kvinnorna, med de gifta främst, och den södra för männen. Hvarje man och
kvinna fick därvid sin plats noga bestämd efter stånd och värdighet, i städerna med
deras styresmän, borgmästare och råd i spetsen, och efter ämbetsmännen intogo borgarne
sina platser o. s. v. På landet intogo herremännen de främsta platserna. I
landskyrkorna funnos dock för de förnäma särskildt inhägnade platser, skilda från den gemena
hopens genom ofta kostbart utstyrda stängsel och gallerverk. Dessa tillhörde
naturligtvis rikt folk, som fick betala en stundom ganska dryg afgift för denna ära, därest
icke församlingen själf hedrade någon af sina främsta genom att såsom belöning för om
kyrkan eller på annat sätt inlagda förtjänster låta uppföra en särskild kyrkstol för honom
och hans familj, hvilket då vanligen skedde under formen att vara “för evärderliga tider*.
Så blefvo dylika kyrkstolar ett slags offentliga hedersplatser.
De nämnda bänkraderna och kyrkstolarna synas icke alltid hafva varit sittplatser.
I ordet stol ligger ursprungligen heller icke denna uppgift, såsom vi ännu kunna finna
af ordet predikstol, som ju endast är afsedd att stå uti. Särskildt hvad beträffar de i
norska kyrkor förekommande stolarna (såsom brudstolen, konestolen, d. v. s. den af
gallerverk inhägnade plats, där kvinnan kyrktogs m. fl.) visar det sig, att sätet, själfva
sittplatsen, var en senare tillsats.
Tillämpa vi nu det ofvan sagda på förevarande kyrkstol, så ha vi lättare att förstå
dess betydelse. Det är ju, som sagdt, ganska sannolikt, att den haft sin plats i Vernäs
kyrka, ehuru det är svårt att närmare angifva denna plats, särskildt för den. som
icke sett denna kyrka. Att denna kyrkstol stått alldeles fritt för att kunna ses från alla
sidor framgår däraf att dess baksida, är omerad. Så äro familjevapnen afmålade i
svart och hvitt på vapensköldarnas baksida, liksom fyllningarnas frånsidor äro målade.
Egendomligt är att, där tomrummet öppnar sig mot kyrkans midtgång måtten på denna
öppning, om man får tro den af Nicolaysen angifna skalan, stämma med måtten på
kyrkstolen hvad längden beträffar (d. v. s. omkring 6V2 meter). Det är dock mindre
sannolikt, att krigsrådet v. Schultz med sin högfömäma familj skulle ha sin kyrkstol
nederst i kyrkan, hvilket voro stridande mot allt hvad kyrklig rangordning heter, och på
den höll man, som sagdt, strängt. Sannolikare är att den stått närmast koret och då
kanske samtidigt fått tjänstgöra som korskrank. En tredje möjlighet är äfven, att den
stått i förbindelse med Schultzarnes familjegraf i norra sidokapellet. Men om allt detta
är det svårt att yttra sig, då man ej känner lokaliteterna i Vernäs gamla kyrka. Denna
frågas utredning måste vi därför öfverlämna till kommande forskare, som äro mera
bevandrade än författaren till dessa rader i de norska kyrkornas byggnads- och
inrednings-historia.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
