Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska slöjdföreningens årsberättelse för år 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS
ÅRSBERÄTTELSE FÖR
Jämlikt stadgarnas $ 9 får Svenska
slöjdföreningens styrelse härmed fram-
lägga berättelse över föreningens verk-
samhet ar 1928. Såsom i föregaende års-
berättelse meddelats. tog styrelsen redan
1927 initiativ till att genom sitt arbets-
utskott göra förberedande undersöknin-
gar om möjligheterna för anordnandet av
en pa bred bas lagd allmän svensk ut-
ställning av konstindustri, konsthantverk
och hemslöjd i Stockholm 1930. Sedan
denna utredning gjorts inbjöd styrelsen
ett femtiotal representanter för statliga
och kommunala myndigheter, för de cen-
trala organisationerna på industrins, hant-
verkets, konstens, konsthantverkets och
hemslöjdens områden m. fl. personer. Till
mötet infunno sig dessutom Svenska
slöjdföreningens hedersordförande H. K.
H. Kronprinsen samt H. K. H. Prins
Eugen. Mötet beslöt enhälligt fortsätta
undersökningarna angående anordnandet
av den planerade utställningen genom en
särskild kommitté (Kommittén för utred-
ning av allmän svensk utställning av
konstindustri, konsthantverk och hem-
slöjd 1 Stockholm 1930).
I underdånig skrivelse den 28 januari
1928, ochi skrivelse till Stockholms stads-
fullmäktige samma dag angående anslag
för utställningen motivera dessa kommit-
terade utställningen pa följande sätt.
"Konstindustrin tillmätes f. n. en myc-
ket stor såväl kulturell som ekonomisk
betydelse. Sedan genom industrialismens
genombrott en fullständig omvandling av
varuproduktionen ägt rum, en omvand-
ling som beträffande praktiskt taget all
tillverkning av bohag innebar ett bry-
tande av äldre tradition, ett försämrande
av kvaliteten och ett förfulande av före-
malens form, vilket allt hade till följd
att den yttre miljö, vari människorna
70
ÅR 1928
levde, trots de stora tekniska framstegen
blev försämrad. uppstodo redan vid 1800-
talets mitt strävanden att bringa denna
varutillverkning in på sådana linjer, som
kunde medföra en förbättring i berörda
avseenden. Det skulle taga mycket lång
tid, innan dessa reformrörelser blevo an-
nat än enstaka ur genomsnittstillverk-
ningens synpunkt betydelselösa försök.
Konstindustrin var under decennier i
stort sett lika med en framställning av
individuella lyxföremål. Häruti har under
senare tid skett en mycket betydelsefull
förändring, 1 det att man sökt bringa
konstindustrin in under moderna pro-
duktionsbetingelser. Sålunda har ett sam-
arbete allt allmännare kommit till stånd
mellan konstnärerna och industrin, så
att numera framstående konstnärer ägna
sina krafter åt framställningen av bruks-
föremål, och att å andra sidan industri-
företag allt allmännare taga konstnärer i
sin tjänst för skapande av modeller eller
för övervakande av tillverkningarnas
estetiska kvalitet. Även inom hantverket,
som just i tillverkningen av vissa kvali-
tetsvaror sett sin av industrin icke hotade
uppgift, kan man konstatera ett stort in-
tresse för dessa frågor. Jämsides härmed
har en pånyttfödelse ägt rum av hem-
slöjden. Från att ha varit i det närmaste
utdöd är denna i många länder stadd i
en löftesrik utveckling.
För närvarande pågari Europasledande
kulturländer en av målmedvetenhet präg-
lad och av stort allmänt intresse upp-
buren rörelse för konstindustrins utvidg-
ning och förbättring. Ett bevis härpå var
den internationella konstindustriutställ-
ningen 1 Paris 1925, anordnad av franska
staten och i vilken de flesta kulturnatio-
ner deltogo. Det faktum att en världs-
utställning av enbart konstindustri och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
