Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska slöjdföreningens årsberättelse för år 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
|
av mycket stor omfattning kom tillstand,
torde vara ett talande bevis för den be-
tydelse konstindustrin numera tillmätes.
Vad som nu sagts om konstindustrin i
allmänhet, gäller 1 ännu högre grad om
den svenska konstindustrin, Detta om-
råde av svenskt kultur- och näringsliv
befinner sig för närvarande i en oförtyd-
bar blomstringsperiod. Det för vårt land
karakteristiska hos konstslöjden är, att
den framför allt söker omfatta de enkla,
för var man avsedda bruksföremålen. I
denna sin mmriktning, som med ett slag-
ord kallats vackrare vardagsvara, strävar
den svenska konstindustrin att anpassa
sig efter samhällets nya ekonomiska och
sociala struktur, och att så skapa en sund,
enkel och värdig stil hos en för hela värt
folk avsedd tillverkning av bohagsartiklar.
I intet annat land har konstindustrin er-
hållit denna prägel och nått en så kraftig
utveckling som 1 Sverige. Denna utveck-
ling gäller särskilt industrin och hem-
slöjden. Man får en föreställning om den
senares utveckling, då man vet, att den
vid sekelskiftet praktiskt taget icke exi-
sterade, medan nu två stora organisatio-
ner på området finnas, vilka tillsammans
omspänna hela landet. Sedan den sven-
ska hemslöjden på Baltiska utställningen
1914 för första gången visades i större
utsträckning, har rörelsens omfattning
mångdubblats.”
Omutställningens program anförakom-
mitterade:
Utställningen skall åskådliggöra strä-
vandena efter god estetisk kvalitet i sa-
dana föremål, som användas vid lös och
fast inredning av bostäder för olika sam-
hällsklasser i städer och på landsbygden.
Utställningen skall saledes i första rum-
met visa den svenska konstindustrins,
konsthantverkets och hemslöjdens aktu-
ella ståndpunkt. I den mån förhållandena
det medgiva, skall den därjämte giva
prov på stadsbostäder och egna hem, in-
redning av offentliga byggnader, kyrkliga
lokaler, bibliotek, skolor, sjukhus, kon-
tor, samfärdsmedel m. m., samt dessutom
yttre dekorativa anordningar som bygg-
nadsdetaljer, skyltar, reklam, ”gatumöb-
lering”, trädgårdar för villor, egna hem
och kolonistugor. Utställningen skall an-
ordnas i två grupper, dels en teknologisk
med föremålen uppdelade efter material,
dels en tillämpad med desamma anord-
nade i inredningar m. m. Utställningen
skall således, under sträng fordran pa
kvalitet i form, ändamålsenlighet och ut-
förande, läggas på en möjligast bred bas.”
Sedan Kungl. Maj:t den 31 mars 1928
beviljat en lotteridragning och Stock-
holms stadsfullmäktige beviljat ett bidrag
av 300.000 kronor samt dessutom iklätt
sig garanti intill 250.000 kronor, och se-
dan slutligen hos enskilda anskaffats en
garanti pa över 250.000 kronor tillsatte
Kungl. Maj:t bestyrelse och verkställande
utskott för utställningen. Hedersord-
förande är H. K. H. Kronprinsen, ord-
förande justitierådet Joh. Hellner, vice
ordförande generalkonsuln J. E. Sachs
och professor Olle Hjortzberg. Bestyrel-
sen hade därefter konstituerande möte
den 6 juni 1928, varvid program och
budget antogos samt till generalkommis-
sarie utsågs doktor Gregor Paulsson och
till chefsarkitekt arkitekten E. G. Asp-
lund. Utställningen har fått dispositions-
rätt till områden norr och söder om Djur-
gårdsbrunnsviken. Angående program
hänvisas till de 1929 utgivna broschy-
rerna: Stockholmsutställningen 1930,
program och bestämmelser samt Gregor
Paulsson: Stockholmsutställningens pro-
ram. Föredrag i Svenska slöjdföreningen
25 oktober 1928. (Den sistnämndas inne-
håll även delgiveti tidskriften sid. 109 ff).
Det är i högsta grad ett Svenska slöjd-
föreningens intresse, att denna utställ-
ning blir en framgång och en epok i ut-
vecklingen. Hittills ha de utställningar
till vilka föreningen tagit initiativ och
som den genomfört eller där den på annat
sätt delat ansvaret, verksamt bidragit till
utvecklingen inom konstindustrin. Stock-
holmsutställningen 1930 blir den största
hittills och den är planerad efter nya
linjer, som kunna sägas vara konsekven-
sen av föreningens verksamhet sedan
dess omorganisation.
I och med att föreningens direktör ut-
Zi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
