Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ögat och handen i uppfostrans tjänst - I. Utvecklingstendenser inom nutidens skolväsen - II. Tillämpningar i Olof-skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gor och berätta sina små upplevelser i
skrift. Så förvärva de sina första bokliga
kunskaper alldeles som de tidigare lärt
sig gå och tala och som de bygga hamnar
och sandfästningar: genom att hela deras
väsen sugs med i arbetet tack vare dess
levande och askådliga form.
Intelligens och kombinationsförmåga
utvecklas 1 samverkan med ögats och
handens övning genom sinnliga verksam-
hetsformer, som ställa barnens aktivitet
1 uppfostrans tjänst.
När de grundläggande färdigheterna
sålunda inhämtats, gäller det att gå vidare
efter samma huvudlinje. Icke sönder-
stycka skolarbetet 1 strängt avgränsade
ämnen och formella övningar: högläsning,
rättskrivning, välskrivning,teckning,upp-
satsskrivning — utan att ställa de unga
inför konkreta helhetsuppgifter, som bä-
ras av deras intresse, fyllas av deras iakt-
tagelser och rön, ge utlopp för deras begär
att med handen bilda och smycka.
I den svenska folkskolan är denna
helhetsundervisning känd under namn
av hembygdskunskap. Från den värld
som barnen känna till och leva i hämta
de material till sina små sagor och upp-
satser, sina teckningar och arbetsövnin-
gar, vidga sina erfarenheter ut ifrån en
välkänd krets och utvecklas själva under
dessa upptäcktsfärder, som sträcka Sig
allt vidare. Läsningen, skrivningen, teck-
ningen, räkningen bli icke självändamål
utan nödvändiga medel för att tränga in
i verkligheten, bevara resultaten av det
egna arbetet och ge det en bestående
form.
Dessa strävanden inom den svenska
folkskolan äro ett utslag av den allmänna,
ovan antydda reformrörelsen inom skol-
världen i alla kulturländer, men vilken
på grund av vår ringa psykologiska lägg-
ning och inrotade a att gå i
flock och marschera fram efter likfor-
miga, organisatoriskt fastslagna linjer hos
oss i mindre utsträckning än i andra län-
der lett till grundandet av fria skolor, vilka
konsekvent söka tillgodogöra sig den
nyare psykologiska forskningens rön. De
svenska skolor som arbeta efter de nya
110
riktlinjerna äro: Tyringe Högre Flick-
skola i Hindås, Anna-skolan och Olof-
skolan i Stockholm samt Viggbyholms-
skolan.
Skall man göra skolan till en de ungas
arbetsplats måste man ordna skoldag,
schema och lokaler så att det gives ro till
fördjupning och sammanhang i arbetet.
- Den nya skolan har därför som regel
en sluten arbetsdag med allt väsentligt
arbete förlagt till skolan. Arbetet splitt-
ras ej i korta skollektioner, då läxor för-
höras och prepareras under den arbets-
dugligaste tiden av dagen — och i lärx-
läsning på kvällarna, då eleverna äro
trötta men dock i den vanliga skolan
måste förrätta det egentliga produktiva
arbetet. Såväl lärarens undervisning som
elevernas studier koncentreras därför till
långa, sammanhängande arbetsperioder
omfattande två, högst tre läsämnen per
dag. Denna koncentration möjliggöres
genom att vissa ämnen och ämnes-
grupper periodvis växla på schemat, så att
exempelvis historia och geografi månads-
vis alternera, bildande så kallade kärn-
ämnen. Sådana ämnen som språk och
matematik läsas i vissa skolor året runt,
1 andra koncentreras de genom period-
läsning med ett fåtal »uppehållslektio-
ner» de tider ämnena vila. Denna arbets-
koncentration, schemats rörlighet och
periodläsning upphäver den allmänna
skolans splittrande och jäktande arbets-
former, möjliggör den samverkan ämnena
emellan och den fördjupning i varje ämne
från olika utgångspunkter som är förut-
sättningen för psykologiskt riktiga arbets-
former och ger möjlighet till att sådana
sammanhängande och konkreta arbets-
uppgifter kunna ställas, som tack vare
sin livsspeglande fyllighet naturligt binda
elevernas intresse och låter deras krafter
allsidigt strömma ut i skolarbetet.
I. TILLÄMPNINGAR I OLOF-SKOLAN
Jag övergår nu till att ge några bilder
av hur vi 1 Olof-skolan arbeta inom den
så gestaltade skoldagens ram, hur vi söka
väcka och utveckla de ungas krafter ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
