Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Bd. I. Nr 5. — J. A. LUNDBLL.
7. a) Väster- ock Östergötland b) Uppland (med UppLL.):
(med ÖG-L.):
nom. plur. -ar -* a, -er -or ->-er ; nom. plur. -ar, -är, -är.
Närike ock Gottland hafva -ar ock ha utsträkt bruket af -r bl.
a. till tvåstafviga neutrer (äpler, äplar).
8. a) Skåne, Halland, Bohuslän b) det öfriga Sverige:
(liksom Danmark):
-k -» g, -t -» d, -p -> b, -g->w, v; -k, -t, -p, -g kvarstå.
Författaren inskränker sig i öfverensstämmelse med sin
vetenskapliga hållning i öfrigt till de mål, om hvilka han äger någon
närmare kunskap. För så vidt det anförda skall gälla som
klassifikation, kan äfven mot den anmärkas, att den fäster sig blott vid
enstaka punkter af språklifvet. Obrutna former (stilk, stilpa o. s. v.)
förekomma så långt i öster som i Möre ock östgötamålen. Till
uppställningen af en kronologi för språkutvecklingen i Norden är
ännu i dag kunskapen om målens historia mycket för
knapphändig-Med Jessen kommer jag åt minstone i vissa afseenden bättre öfver *
ens. Stödd på en närmare kännedom af Norges ock norra Sveriges,
särdeles Jämtlands ock Härjedalens mål, uttalade han 1873, ehuru
med en viss tvekan ock utan tillfälle att närmare utveckla sina j
skäl, samma uppfattning om de norrländska målens ställning som <
den, till hvilken jag kommit1). Jämtska ock härjedalska
sammanhänga å ena sidan med de norska, i synnerhet de trondhjemska målen,
å andra sidan med målen i det öfriga svenska Norrland med Öster- I
botten, så att vissa delar af Västerbotten stå närmast »högjämtska».
Möjligen skulle kusten af Medelpad ock Helsingland 2) börja raden |
af svenska mål, hvilka skulle räcka ned till Öresund, där
författaren finner gränsen mellan de i lingvistisk mening danska
dialekterna ock samtliga skandinaviska å andra sidan. Dalarne visa
icke mindre norskheter än Norrland. Mellertid är Jessen oviss, om
värkligen någon gräns mellan svenska ock norska mål finnes. I
»efterskriften» uttalar han sig något bestämdare om sammanhanget
mellan Norges, Norrlands (med Dalarne) ock Finnlands svenska,
med den största »norskheten» i Dalarne, Härjedalen ock Jämtland,
utan att därför ångermanländska, medelpadska ock (åt minstone
inre) helsingska från dem kunna skiljas. Han antyder för öfrigt
svårigheten att från denna grupp af mål söndra nyländska,
estsvenska ock gottländska. Jessen fäster sig här sftrskildt vid tillj
äm-ningens utbredning, dativändelsen -om, oblika formens öfvervälde i
*) [Jess. HJ. =] Notitser om dial. i Herjedal og Jemtland. Hist. tidskr. udg.
af Den norske hist. forening. III, s. 5,51 ff. 2) Enligt ett af Jessen upptaget
meddelande fr&n prof. Säve, som särskildt studerat helsingska, skulle »inre»
helsingska ock delboska vara norska mål, »yttre» helsingska svenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
