Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
OM DE SVENSKA FOLKMÂLEN. 19
Freudenthal l) har före mig påpekat, att österbottniskan bland
målen inom Sverige kommer närmast dem i Norrland2). Under
förhoppning, att vi äro på rätt spår, skola vi tillse, om vi kunna
finna några andra egendomligheter, som styrka oss i vår afsikt att
som en tredje stor grupp af svenska mål ställa de nordsvenska på
båda sidor om Östersjön ned till ock med Estland ock Liffland,
Gästrikland 3) ock Västmanland. Jag börjar som vanligt med ljudläran
ock behandlar i sammanhang därmed äfven adjektivändeisen -(a)n.
Så ofta »tje»-ljud finnes — ock det finnes här, så vidt kändt är, för tj
öfver alt utom estsvenskan, för k1 öfver alt utom estsvenskan,
mellersta Nyland, Pargas ock Korpo i Åbo län — har det t i behåll tø
eller ts) 4). För sj, stj, sk1 finnes en brokig mångfald af ljud ock
ljud-förbindelser : si, sti, sk, §j, tø, tø, st s, /, £5) ; för gammalt hv- ej
mindre växlande v, wy gv> gw, kv, kw : vit, wit, gvit, gwit, kvit, kwit6).
Ofvergången från nn till g är okänd öfver alt utom de sydsvenska
målen. ‘Ljudförbindelserna mb, ld, nd, gg, 1 g, rg, gd äro inom de
nordsvenska målen ej sällsynta7). Adjektiv på -n, hvilkas -n har
sitt ursprung i den gamla ackusativus sing. mask. på -an, finnas
utom gottländskan jämväl, enligt hvad kändt är, i Wichterpalmålet
i Estland, i Österbotten, Helsingland, Härjedalen ock dalmålet,
samt i Värmland, t. ex. ilakan elak, lunnugan nyckfull, blilligan ock
blillin vänlig, läglin löjlig, mjölun mjölig; i sydligare mål blott
undantagsvis 8). Om, såsom jag är böjd att tro, Blombergs 9)
förklaring af den upprepade obest. artikeln vid substantiv med
adjekti vattribut är riktig, så har man att förutsätta adjektiv på
-an äfven i Ångermanland 10), Jämtland ock Härjedalen u). För den
i dessa landskap vanliga sammanställningen en stor en kar, e stor e
förstje, e stort e hus antager man ligga till grund den mask.
formen en storan kar, hvars -an blifvit uppfattadt som obest. artikel
ock löst sig från adjektivet, h var efter denna artikel naturligtvis
ingått äfven i fem. ock neutrum. Tillägga yi nu, såsom vi hafva
skäl att göra, äfven. Medelpad, * *så se vi, att adjektiv med den
ifrågavarande bildningen på -n förekomma i hela det nu
omhand-lade språkområdet ock kunna för detta anses utmärkande. Gammalt
långt a är ät minstone icke i någon större utsträckning i behåll som
’) Bidr. till ordbok öfver Närpesmålet. Hels. 1878. 8. 4. 2) Däremot anser
Fbeudbnthal nyländskan stå närmast gottländskan (jfr ofvan s. 6 f.). 3) Om
Gästriklands mål är ingenting kändt. Jag förmodar mellertid, att det närmast
liknar helsingskan, så mycket snarare som helsingska egenheter träffas till ock
naed i norra Uppland, t,. ex. r->? före p ock k (Alf. s. 42). 4) Alf. s. 51—56.
*) Alf. s. 58—59, 75, 42—44. 6) Alf. s. 79 f., 70, 69. 7) Alf. s. 22, 28, 69 f.
”) Alf. s. 38. ®) Ångermani. bidrag till de svenska allmogemålens ljudlära.
Hernös. 1877. 8. 29. ,0) Sidenbladh, Allmogemålet i norra Ångermanland.
Upps-1867. 8. 15. ") Jess. HJ, s. 22, 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
