Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE SVENSKA FOLKMÅLEN.
51
* • ——
sj- i Gudbrandsdalen, Norrbotten, Österbotten ock Estlandl) ;
assimilationerna nt -> tt, rs->ss, ïl -> 11, ngj ->^2); vidare öfvergängen från
långt i, y, u till diftong (ei, øy-ey, eu) i Sogn, Voss ock Sätersdalen liksom
på Gottland, i Norrbotten ock Dalarne3); från kort i ock y före ut, ud,
nk, ng till ei, øy pä några ställen liksom i Norrbotten4); från y
till i, från øy till ei i Hallingdal ock Solör liksom på spridda
ställen inom de svenska målens område5); -jø- för -ju- (jo, y) kring västra
Dovre liksom i Härjedalen6); å -> o i oto åto, sogo sågo, boro
buro o. s. v. i Hallingdal, Valders ock Värmlands Alfdal7); samt
slutligen ändeisen -ur för -er i Hardanger liksom på Fårö, Worms
ock Nuckö, -ør i Valders som i Orsa, -ar i sunnanfjälska mål som
på Gottland, i vissa norrländska mål (-ar) ock Bohuslän8). Inom
böjningen kan man anmärka dels den ofta förekommande
öfvergån-gen från A- till I-konjugation i synnerhet i Bergen, t. ex. lovde
lofvade, roste rosade, skaptest skapades liksom på Gottland ock i norra
Kalmar län9); dels dat. sing. på -m: domem eller -om i Österdalen,
endom eller -åm äfven i Namdalen, endam i Meldalen, hvari man
har en beröringspunkt med dalmålet, samt bortfall af -m,
hvarige-nom man i talrika mål bl. a. får dat. plur. utan -m liksom i det
• svenska Kalix10). En hel del andra öfvergångar anföras af Aasen,
till hvilka jag icke känner något motstycke inom våra mål. De
äro dock ej af den betydelse, att de kunna på målens allmänna
karaktär öfva något märkligt inflytande.
Ätt för de danska målens förhållande till de svenska gifva en
motsvarande öfversikt är redan af det skäl ej möjligt, att nödiga
upplysningar i ämnet ej stå till buds. Af de danska öarnes mål,
hvilka naturligtvis just vore de, som i främsta rummet borde med
de svenska jämföras, finnes ingen för en sådan jämförelse brukbar
framställning, under det jutska halföns språkliga egenheter, i
synnerhet Sönderjyllands (Slesvigs), mest af politiska anledningar,
upprepade gånger varit föremål för behandling i vidlyftiga ock delvis
mycket förträffliga arbeten af Hagerup11), Lyngby12), Varming13),
Kok14). Både Molbech, Dyrlund15) ock Lyngby16) äro ense om *)
*) Aas. Gr. § 140 anm.; Alf. s. 78. 2) Aas. Gr. § 147, 38; Alf. s. 26, 34 f.,
68. 3) Aas. Gr. § 16, 22, 20 anm.; Alf. s. 124-130. 4) Aas. Gr. § 48anm.; Alf.
s. 124-130. #) Aas. Gr. § 125; Alf. s. 87 f., 126. 6) Aas. Gr. § 118; Alf. s. 100
f. T) Aas. Gr. § 117; Nn Dalbym. § 65. 8) Aas. Gr. § 64 anm., 65 anm.; Alf. s.
45 f., 134; Nn F&röm. § 2. 9) Aas. Gr. § 229, 230. Jfr ofvan s. 24 ock 38. 1 ) Aas.
Gr. § 161 ff., 59, 132; Alf. s. 23.. u) Om det danske sprog i Angel. 2 udg.
Kbhvn 1867. ,2) Bidr. til en sønderjysk sproglære. Kbhvn 1858. [=Lby Sj.];samt
Udsagnsordenes böjning i jyske lov og i den jyske sprogart. Kbhvn 1863. [=
Lby Uds.]. 13) Det jydske folkesprog grammatisk fremstillet. Kbhvn 1862. w) Det
danske folkesprog i Sønderjylland. 1, 2. Kbhvn 1863—64. 1#) Udsigt over de
danske sprogarter. Kbhvn 1857. S. 10—13, 26, 27. 18) Lby Sj. s. 4—7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
