Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE SVENSKA EOLKMÅLEN.
53
oss vid samma sidor som i fråga om de svenska målen, ock med
förbigående af det redan anmärkta, vara ungefär följande. Äldre
-p blir -v eller -w i norr, -f i söder : rev rep, gryw gripa, rower ropar eller
grifer griper, løf löpa, vif vipa1); -t blir -d i norr, -r i söder, ock
detta d kan sedan bortfalla eller öfvergå till j, liksom primärt d:
mad 1. mar 1. maj mat, grød 1. grør gröt, bid 1. bir bita, ur 1. uj 1. u
ut2) ; -k vanligen -/, söder om Åbenrå ock Tönder -x, ock detta -/
kan, liksom primärt -/, öfvergå till -w : bo/bok, e/ ek, &x åka, u#er
veckor, awer åker3); äldre -f (-v) öfvergår till -w: drywer
drif-ver, loto lofva, vow väf*); -d (-d) till -j eller bortfaller: glaj 1. gla
glad, huj hud, flaj flådde, eller sto stod, ri rida5); -g (-/) till -tv (-v)
eller -j eller bortfaller: matø mage, dröto dryg, drejer drager, flöj
flög, sejl segla, kri krig, dygte duktig, y öga, ien egen6). Något
svenskt-norskt, kakuminalt-dentalt, vanligt »tjokt» l synes inom
danska mål icke vara kändt; hvar emot ett enkelt supradentalt eller
kakuminalt r-1 möjligen finnes i jutskan7). r skall enligt Sweet8)
i Jutland vara uvulart (», V), på Fyn dentalt, i Köbenhavn
slutligen laryngalt. I förbindelsen r + dental bortfaller r före t, s, 1,
n eller assimileras med dentalen, hvaremot d bortfaller eller
assimileras med r: smitt svart, hjat hjärta, flutten fjorton, koss kors, stösst
störst, al eller all arla, gan garn, sljan eller stjann stjärna, ur ord,
uret ordet, far färd eller farre färdig9), k’- ock g‘- uttalas i söder »hårdt«
(»utan j» : k- 1. J-), i norr som kj-, gj-, norr om Limfjorden som tj-,
dj- : kön, kjön (1. kyöu), tjön vacker; i enlighet hvarmed också sk1 ock
stj icke sammansmält till JVLjud10 *). Om förhållandet med k1 ock g’ i
inljud har jag icke kunnat finna någon upplysning41). Af vikt är
för öfrigt i fråga om palatalerna att anteckna dels den allmänna
öfvergången af 11, (ld), lt, nn, (nd), nt till » mouiller ade» J, Jt ock y,
yt i sydvästjutskan (y äfven i Vendelbomålet) : vo] vall, vi] ville, soyt salt,
ma y mann, hi»?er händer, mi»? min m., heisti»? hästen o. s. v.l2) ; dels
den allmänna förlusten af j i äfledningsändelsen -ja-, liksom i hög-
’) Lby Sj. s. 44; Varm. § 6, 104, 112,3. 2) Lby Sj. s. 11,44; Varm. § 6,32,
98, 111,3. 3) Lby Sj. s. 44; Varm. § 33, 112,i. 4) Lby Sj. s. 44; Varm. § 112,4.
*) Lby Sj. s. 44; Varm. § 88, 111,4. 6) Lby Sj. s. 44; Varm. § 84, 111,2, 112,2.
7) Varm. § 36; Hag. § 26. Jfr Lby Uds. s. 47. 8) On danish pronunciation i Trans,
of the philol, soc. Enligt Varm. § 9 ock 38, Lby Uds. s. 47 skulle r (åt
minstone somligstädes) uttalas med tungspetsen. 9) Varm. § 53, 90, 126,127,130,
152, 88. Äfven -rn finnes dock enl. Lby Sj. s. 40. ,r‘) Lby Sj. s. 10; Varm. § 10,
34, 47, 95; Dyri. s. 18. Blott från socknen Fjolde i Slesvig känner man jämte
tj tø) för k1 äfven J för g1 samt sk1, stj — S: Lby Sj. s. 105, 106. n) Från
Vendelsys3el uppgifves dock af Dyri. s. 18 stytlje stycke. ,2) Lby Sj. s. 44; Varm.
§ 7, 10, 37, 88, 130, (270). Dessa palataler företkomma äfven pä andra ställen af
Danmark (Dyri. s. 19, 45), ock med dem bör jämföras Skånes y, Smålands y för
nn (nd).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
