Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE SVENSKA FOLKMÅLEN.
75
denna väg snart till de högsta ock viktigaste problem, ock
utsikterna vidga sig i det oändliga.
En genomförd gruppering af målen är sålunda i det hela blott
ett förberedande arbete.’ Men äfven för en sådan är vår
närvarande kännedom om målen alt för inskränkt. De allmänna
ytterlinjer, som jag här uppdragit, skola, efter min öfvertygelse, icke af
senare undersökningar kunna synnerligen rubbas. Men deras
betydelse kan blifva klarare, de kunna dragas upp skarpare, kanske här
eller där flyttas något litet. På sammanhanget mellan de smärre
enheterna har jag föga vågat inlåta mig. Alt återstår här att göra.
Vi måste hafva en systematisk undersökning af hela området,
härad för härad, socken för socken, åt minstone med hänsyn till
vissa bestämmande drag. Först därefter kan en språkkarta gifvas.
De lägsta enheterna, de fullkomligt homogena målen, omfatta
vanligen blott en eller några få socknar. Dessa undersökningar kunna
visa sig i hög grad upplysande, men måste i sin ordning fullständigas
genom utförliga monografier öfver särskilda mål, öfver ju flere, ju bättre.
På sådana monografier ställas nu höga anspråk i fråga om
noggrannhet ock fullständighet vid förtecknandet af ljud ock böjningsformer.
Målens aksentförhållanden äro ännu föga kända. Ordbildning ock
ordfogning måste också upptagas till behandling; hela ordförrådet
antecknas utan hänsyn till skriftspråket. Vi hafva ännu blott t^å
sådana ordböcker, båda från våra västra landskap ; några äro under
den närmaste tiden att vänta. Skola jämförelser af ordförråden
blifva annat än vilseledande, så måste samlingarne vara någorlunda
fullständiga, ock de jämförda orden få ej utgöra någon obetydlig
bråkdel af det hela. Ordförrådet växlar mellertid icke på så små
afstånd, hvarföre ordböckerna gärna kunna omfatta något större
områden. Det vore slutligen nyttigt att hafva icke blott dessa
vetenskapliga preparat af de olika delarne; utan jämväl trogna
af-bildningar af målen i deras fulla, léfvande lif, tagna med
snabbskriftens eller fonografens tillhjälp.
Ock alt detta ju förr, ju bättre!
Förestående uppsats är till innehållet väsentligen identisk med det
föredrag, som^jag den 18 oktober 1879 höll i Svenska sällskapet för antropologi
ock geografi i Stockholm. För att icke taga altför lång tid, måste det blott
då betydligt förkortas. Under tryckningen har jag kunnat hämta några
upplysningar från de samtidigt under utarbetning för tryck varande föredragen
från landsmålsforeningarnes fest i Uppsala den 7 november 1879 (i Sv.
landsm. I. 11).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
