Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Bd I. Xr fx — J. A. LUNDELL.
del af Tj älvars efterkommande på grand af öfverbefolkning flyttat
öfver till Dagö ock sedan dragit söder ut till Grekland. En dylik
sägen är dock af ringa vikt ock vinner ingen tillökning i detta
afseende genom munarterna. Estsvenskan är icke mera gottländsk
än mellersta Nylands mål, snarare mindre; ock detta kan icke skiljas
från folkmålen i östra ock västra Nyland, Abo skärgård, Österbotten,
svenska Norrland ock östra Norge. Gutar är också något helt annat än
götar. Ön har haft en historia för sig, än under svenskt, än under
danskt, än under tyskt herravälde ; under heden ock äldre kristen tid en
knutpunkt för handeln i norden med utsträkta förbindelser åt alla
håll, om hvilket alt vittnar den utomordentliga rikedom af
romerska, arabiska ock västerländska mynt, som funnits i Grottlands
jord. Alt detta kunde väl gifva en egen prägel åt öns tungomål.
Enligt H. Hilpebrand *) äro också de gottländska fornsakerna typiskt
skilda från både svears ock götars, ock någon skillnad mellan en
äldre ock yngre järnålder skall icke på ön flnnas; utvecklingen
fortgår utan afbrott, om ock ej alldeles utan invärkan från
samtida kulturformer på fastlandet. Arkeologi ock yttre historia skulle
sålunda här vara i bästa öfverensstämmelse med äldre ock yngre
språkförhållanden.
Den förhistoriska folkkunskapen är ett svårt ämne. Just
därför bör man ock söka hjälp från alla håll, hvarifrån någon
gagnande hjälp är att få. Jämte de ofta förvirrade utsagorna hos
samtida utländingar ock de lika osäkra minnena i de äldsta
inhemska sagor, jämte de yttre fornsakerna, äro också äldre
språk-förhållanden i minst lika hög grad upplysande. Jämte de
antydningar, som gifvas af den äldsta indelningen i lagsagor,
kyrkopro-vinser ock värdsliga län, jämte det etnografiska material, som
ligger i kroppsbildning, klädedräkt, redskap, byggnadssätt ock busets
inredning, äro de nutida målen af ej mindre värde; antingen det
gäller att från det närvarande sluta till det förflutna eller att
vinna en allsidig uppfattning af det närvarande. Språkets
företeelser äro visserligen icke lika lätt åtkomliga ock kunna icke
förefalla den stofa allmänheten lika intressanta som de yttre
föremålen. Jag menar eljes i själfva värket, att de språkliga intygen
äro viktigare än några andra för en grundlig kännedom om folkets
lif. Under hvilka förhållanden hafva våra munarter utbildat sig
sådana de nu äro, hvilka topografiska ock klimatiska, historiska,
anatomiska ock psykiska faktorer hafva därvid varit värksamma,
ock huru? Ock munarternas uppkomst ock utbildning är det samma
som språkens, i viss mon det samma som folkens. Vi komma på
, ’) Sv. folket under hednat. Kap. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
