- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Antropologiska sektionens tidskrift /
6

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 6. Fornlemningar på Kypern. Af HANS HILDEBRAND

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

Bd I. Nr 6. — hans hildebrand:

för utlandots klassiska arkeologer vanlig sorglöshet finnes icke i Di
Cesnolas arbete uppgifvet af hvad ämne spjutspetsame voro. Dolken
var af jern. I den blottade delen af den innanför liggande gången
hittades på olika ställen sju bronskittiar.

GuldfÖremålen i den första kammaren tillhöra olika perioder; do
äldste äro från 600-talet (kanske något äldre); de yngsta tillhöra
Alexander den stores tid, de kunna till och med vara ett århundrade
yngre. Två armringar buro namnet på den pafiske konungen Eteändros,
skrifvet med kypriska bokstäfver. Denne Eteändros omtalas i en
kilskriftshandling bland kypriska konungar, som år 672 f. Kr. bragte
tribut till den assyriske konungen Esarhaddon. Ännu äldre är
sannolikt en guldskål med två koncentriska rader af palm träd, vid h
vilkas fötter förekomma anteloper och vattenfoglar. De graverade
cylin-drarne — sådana användes af Assyrerna som sigill — och skarabeerna
visa prof på assyrisk, egyptisk, fenikisk och tidig grekisk konst.

När och af hvem har denna skatt blifvit nedlagd? Yi kunna,
säger Newton, med trygghet antaga, att donna skatt uppkommit
genom flere århundradens hopade votivgåfvor, som blifvit nedlagda i
underjordiska rum, icke om hvarandra, utan ordnade efter materialet.

Guldarbetena från det gamla Kypern äro af stort intresse i
tekniskt hänseende. Af gammalt hafva de fornetruskiska guldsmyckena
med deras filigranornament varit kända och värderade. Frågan har
lått en större omfattning genom de Schliemannska fynden, ännu mer
genom de skatter man funnit på Rhodos och Kypern. En och annan
häfdvunnen föreställning, som nästan fått rang och värdighet af
trosartikel, rörande do äldsta kulturförhållandena torde försvinna, så snart
man fått tid att noggrannt och mångsidigt studera de många
guldföremålen från de angifna fyndorterna. Dess värre blir detta studium
i hög grad försvåradt derigenom, att den största delen af Di
Cesnolas fynd för närvarande befinner sig i New-York. Det är visserligen
möjligt, att i Amerika kunna uppstå arkeologer, som vinna kompetens
att bedöma och bearbeta dessa skatter, men det måste då alltid vara
en betänklig omständighet, att de äro så långt skilda från öfriga
skatter af samma slag. Alla jemförelser måste derigenom i yttersta
grad försvåras.

Det är dock icke allenast dessa stora skatter, som åt det nya
kapitel, hvarmed de kypriska undersökningarna riktat arkeologien,
gifva ett så stort intresse. De olika graffälten visa sig innehålla
föremål af olika slag och skilnaden dem emellan är icke alltid en
sådan, som beror på tidens gång och de förändringar till det bättre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/a/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free