Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 1. Om Färöarna. Af THEODOR NORDSTRÖM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Bd. I. Nr 1. –– THEODOR NORDSTROM
som norsk länsman. Detta skedde undor Magnus den godes, Olofs
sons regering. Färöarna lades sålunda under Norge och sedan
Leifs ätt småningom utdött, kommo de under norske lagmäns
närmaste styrelse. Med Norge kommo Färöarna under dansk spira.
År 1661 lemnades öarna såsom förläning ät familjen Gabel, men
1709 kommo de under stiftsamtmannens på Seland styrelse och
hafva räknats till detta stift, ohuruväl de hafva en ogen amtman.
När Norge genom freden i Kiel skildes från Danmark, förblefvo dock
Färöarna under danskakronan och äro nu än närmare förenade dermed,
då de äga rätt att sända representanter till danska riksdagen.
Öar-nas befolkning har emellertid under tidernas lopp bibehållit sig ren
och oblandad, då antalet af främmande inflyttare alltid varit mycket
ringa. På Suderö lära en gång frisiska kolonister hafva nedslagit
sina bopålar, men denna koloni har småningom utdött.
Det färiska spraket har tack vare öarnas isolerade läge
bibehållit sig temligen rent och långtifrån undergått så stora
förändringar som andra språk, och den utveckling det undergått är nästan
oberoende af främmande inflytande. Befolkningen har traditionelt
bevarat åldriga qväden om forntida hjeltar, sagor och sägner. Något eget
skriftspråk finnes ej, utan alla offentliga handlingar affattas på
danska och likaså äro do religiösa böcker, som brukas, tryckta på
danska. Den rika skatt af åldriga qväden, hvilken såsom ofvan säges,
bevaras på folkets läppar, har varit föremål för uppteckningar af
flere forskare såsom Lyngby, Hammershaimb m. 11.
Mellan dessas arbeten finnes dock någon olikhet, i det att då
Lyngby söker anteckna färiska sägnorna så som uttalet ljöd för
hans öron och sålunda bilda ett färiskt skriftspråk, skrifver
Ham-mershaimb de färiska qvädena i analogi med isländsk stafning.
Ham-mershaimb har utgifvit »Sjurdar kvædis, eller sagan om Sigurd
Faf-nesbane, en diktcykel innehållande en mängd olika af honom
sammanförda qväden. Samma sånger hade förut varit utgifna af Lyngby,
men mod hans egen stafningsmetod och kanske ej med den kritik
som Hammershaimb brukat.
Första versen af sagda qväde lyder enligt Hammershaimb
sålunda:
Viljift tår nu lyfta ä,
meftan eg mann kvofta
nm teir riku kongarnar,
snm eg vil nü umrofta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
