Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 1. Om Färöarna. Af THEODOR NORDSTRÖM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H
Bd. I. Nr 1. –– THEODOR NORDSTRÖM
massa med sig. När denna slutligen rinner tillbaka, stanna de flesta
af djuren på grund, och nu stürta de pä land stående menniskorna
beväpnade med knifvar i vattnet, ofta så långt att detta står den»
upp under armarne, och gifva hvarje hval de kunna komma till ett
snitt öfver nacken så att ryggmärgen öfverskäres, hvarigenom djuret
dör. Det eljest klara vattnet i viken färgas rödt och de sårade
hva-larne spruta blodblandadt vatten i luften. Man skulle tro, att de
osårade djuren skulle söka undkomma, men det är icke händelsen-,
tvärtom de tränga sig upp till sina sårade kamrater och dela trofast
deras öde. Under tiden skrika alla och väsnas som vansinnige på
land och i båtar. De döda djuren upphalas på land med krokar ocb
linor, men man aktar sig noga att komma för nära do sårade
djurens stjert, som utdelar kraftiga slag till höger och vonster och som
utgör de armas enda försvar. Det hela är sålunda ett mördande utan
like, allt simmar i blod, männen äro blodiga på kläder, händer ocb
ansigte, vattnet dryper af dom och man kan knappast igenkänna du
eljes hyggliga och beskedliga Färingarne; men grinden är en stor
inkomstkälla och dess fångst lättar mångens nöd. Slutligen är
dräpandet öfver, ingen enda hval kom undan, utan hundradetals svarta
glänsande djur ligga på sanden. Grindhvalen är omkring 3 meter
lång, har ett rundt hufvud, utom vid munnen, som är utdragen i
en spets, ögonen äro små som grisögon, färgen är glänsande svart,
endast under magen löper en hvit strimma. Så ser en
»grindahva-luri) ut.
Snart kommer emellertid sysslomannen med sina
medhjelpare-och värderar fångsten. Först aftages tionde, ty stat och kyrka måsto
hafva sin del, derefter lägges den bästa hvalen, »findingshvalen», å
sido för den båts räkning, som upptäckt grinden ; hufvudet deraf
tillfaller den man, som först såg flocken. Derpå få de fattige och
skolan sitt, nämligen en procent, resten delas mellan de närvarande
efter vissa grunder. Värdet beräknas efter gammal färisk sed i
gylden, mark och skinn (en gylden motsvarar ungefär 1,6 7 kr.). Af
en hval fås 3—4 tunnor tran; af hufvudet ensamt ofta en half tunna.
Emellertid, modan värderingen och fördelningen pågår, begifva
sig båtarnes manskap in i någon stuga på platsen och dansa af alla
krafter samt sjunga Sjiiröar kvædi så att det dånar i taket. Det är
för sent att ro hem, vägen är lång och dessutom behöfves någon
liten muntration ofvanpå dagens blodiga bragd. Men icke är det
värdt, att en främling går in i denna dansstuga, ty man har ej bytt
kläder, utan en fruktansvärd utdunstning utgår af do våta blodiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
