Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 3. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 Bd. I. Nr 3. — a. e. Nordenskiölds
sjödugligt fartyg, Sn mindre befarits af någon för färd bland is
sär-skildt utrustad ångare;
att de smärre fartyg, med hvilka man sökt befara denna del af
verldshafvet, aldrig vågat sig synnerligen långt från kusten;
att ett öppet haf vid frisk vind varit för dem lika förderfligt,
ja fördorfligare än ett haf betäckt med drifis;
att de nästan alltid sökt någon lämplig vinterhamn just vid den
tid af året, då hafvet blir mest isfritt, nemligen sonsommarn eller
hösten;
att detta oaktadt hafvet från Kap Tscheljuskin till Beringsund
upprepade gånger befarits, om man ock ej lyckats tillryggalägga
hela sträckan på en gång;
att det under vintern längs med kusten, men förmodligen ej i
det öppna hafvet, bildade istäcket hvaije sommar brytes och ger
upp-hof till vidsträckta drifisfält, som än af pålandsvind drifvas mot
kusten, än af sydlig vind drifvas ut till hafs, dock aldrig längre än
att isen kommer åter efter några dagars nordlig vind, hvadan det
synes sannolikt, att det sibiriska hafvet är så att säga afstängdt från
det egentliga polarhafvet genom en serie öar, af hvilka man för
närvarande endast känner Wrangelsland och de öar, som bilda Nya
Sibirien.
Med anledning häraf synes det mig sannolikt, att en för
ändamålet väl utrustad ångare skall kunna, utan att möta alltför många
svårigheter, åtminstone till följd af ishinder, under hösten på några
få dagar framtränga denna väg och derigenom ej allenast lösa en för
århundraden tillbaka uppstäld geografisk uppgift, utan äfven blifva i
tillfälle att med alla de hjelpmedel, som numera kunna ställas
vetenskapsmannen till buds, i geografiskt, hydrografiskt, geologiskt och
naturhistoriskt hänseende undersöka ett förut i dessa hänseenden
nästan okändt haf, af ofantlig utsträckning.
Hafvet norr om Beringsund besökes numera af hundratals
hval-fångaro, och vägen derifrån till amerikanska och europeiska hamnar
utgör derför en mångbefhren sjöfartsstråt. För få årtionden tillbaka
var detta dock ingalunda fallet. Berings, Cooks, Kotzebues, Beeehey’s
m. fl. resor ansågos då såsom djerfva, af lyckan gynnade
forskningsexpeditioner af stor vigt och betydelse i vetenskapligt hänseende,
men utan någon omedelbar praktisk nytta. För snart halftannat
århundrade tillbaka gällde detsamma om Spangenbergs resa från
Kam-schatka till Japan år 1739, hvarigenom Ryssarnes upptäcktsfärder i
nordligaste delen af Stilla Oceanen sammanbundos med Holländarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
