Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 3. A. E. Nordenskiölds Ishafsfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISHAF3FÀRD
17
och Portugisernas till Indien, Sundaöarna och Japan, och i fall det
skulle lyckas för vår expedition att efter Asiens kringsegling nå
Suezkanalen, så möter här ett storverk, som mer än något annat
utgör en erinran derom, att hvad som i dag till och med af
sakkunnige förklaras för omöjligt, ofta nog i morgon är genomfördt.
Jag är äfven fullt öfvertygad derom, att en seglats längs med
Asiens nordkust, ifall ej alltför ogynnsamma omständigheter
sammanstöta, ej allenast är utförbar, utan äfven att den kommer att blifva
af oberäknelig praktisk betydelse, ingalunda omedelbart såsom en ny
handelsstråt, men väl medelbart genom det insegel, som härigenom
skulle lemnas på den praktiska användbarheten af en sjöförbindelse
mellan nordliga Skandinaviens hamnar och Obi-Jenissej å ena sidan
och mellan Stilla oceanen och Lena å den andra.
Skulle mot förmodan expeditionen ej lyckas utföra det uppgjorda
programmet i dess helhet, så bör den dock icke blifva förfelad. I så
fall bör expeditionen under en längro tid komma att uppehålla sig
vid ställen på Sibiriens nordkust, lämpliga för vetenskaplig forskning.
Hvarje mil bortom Jenissejs mynning är ett steg framåt till en
fullständig kännedom om vårt jordklot, ett mål som en gång måste
uppnås, med större eller mindre uppoffringar, och till hvilket det är en
hederssak för hvarje bildad nation att i sin mon bidraga.
Vetenskapsmannen blir i dessa förut obesökta farvatten i
tillfälle att lemna svar på en mängd frågor rörande polarländernas forna
och nutida boskaffenhet, af hvilka mer än en i och för sig är af
tillräcklig vigt och betydelse för att föranleda en sådan expedition, som
den nu ifrågavarande. Endast några fä af dessa frågor må det
tillåtas mig att här påpeka.
Om man undantager den del af Kariska hafvet, som de tvenne
senaste svenska expeditionerna utforskat, saknar man för det
närvarande hvarje kunskap om alg- och djurlifvet i det haf, som sköljer
Sibiriens nordkust. Helt säkert möter oss här, i motsats mot hvad
man hittills antagit, samma rikodom på djur och växter som i hafven
kring Spetsbergen. I Sibiriens isbaf böra växt- och djurformerna,
så vidt man på förhand kan döma, uteslutando utgöras aflemningar
från den glacialtid, som närmast föregått nutiden, något som icke är
fallet i de polarhaf, der golfströmmen utbreder sitt vatten och dit
den sålunda för former från sydligare trakter. Men en fullständig
och säker kännedom derom, hvilka djurformer äro af glacialt och
hvilka af atlantiskt ursprung, är af genomgripande betydelse ej allc-
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
