- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift /
6

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 11. Om möjligheten att idka sjöfart i det Sibiriska Ishafvet. Underdånig berättelse till H. M. KONUNGEN af A. E. NORDENSKIÖLD

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

Bd 1. Nr IJ. — A. K. NORDENSKIÖLD.

omvägen kring Hvitön, men tills vidare bör helst den senare
vägen väljas; .

4:o. Några hastiga förändringar i hafsdjupet äro icke kända,
och med nödig försigtigbet kan derför ett fartyg framgå äfven pu
ganska grundt vatten nära land. Dock bör man undvika att allt
för mycket närma sig till Hvitöns vest- och nordkust, emedan hafvet
här är ännu grundare än i andra delar i Kara-bafvet och en svår
sjö här lätt uppstår för nordliga vindar;

5:o. För do fartyg, hvilka af en eller annan anledning löpt in
i Kara-hafvet genom Matotschkin-sundot och hvilka, såsom under
början af seglationstiden antagligt är, icke kunnat segla rakt öfver
hafvet till Jenisej, är det rådligast att fortsätta färden söderut i den
öppna vattenrännan längs Novaja Semljas ostkust till höjden af Jugor
schar för att först i Kara-hafvets södra del segla öfver detsamma:
6:o. Yägen norr om Novaja Semlja är visserligen ofta, kanske
de flesta år, öppen på senhösten. Den bör dock undvikas, emedan
fartygen, om de inneslutas i den här kringdrifvande grofva
packisen, lätt drabbas af den berömda österrikiska expeditionens öden:
7:o. Stiltje är under juli och augusti månader ofta rådande i
Kara-hafvet, till följd hvaraf do fartyg, som användas liärstädes,
antingen böra vara ångbåtar, eller segelfartyg försedda mod
hjelp-maskin, eller ock bör segelfartyget åtföljas af on mindre ångbåt,
som, när så erfordras, kan lemna detsamma bogseringshjelp. Om
hösten kunna fartygen påräkna god vind för återfärden till Europa.

Hvad de åtgärder beträffar, som böra vidtagas for betryggande
af sjöfarten i dessa farvatten, så synas mig följande vara de
vigtigaste :

Sjömätningar. Visserligen äro Matotschkin schar, Kariska
porton och Jugor schar på ett mycket fbrtjenstfullt sätt kartlagda af
ryska sjö- och landtmätare. Önskligt vore dock, att noggranna
sjökort skulle upprättas öfver dessä vigtiga sund. Ännu angelägnare
är det, att ett sjökort upprättas öfver Malygin-sundet mellan
Hvitön och Jalmal. För att få någon säker kunskap om sundets
beskaffenhet ditsände jag visserligen 1878 löjtnant Hovgaabd med
ångbåten Lena, med rättighet att uppehålla sig dorstädes 36 timmar.
Ständig disig luft hindrade dock såväl ortbestämning som
kartläggning, så att hans arbete måste inskränkas till lodningar i sundet.
Dessa äro så till vida af vigt, att de visa, det äfven djupgående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/b/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free