Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TERRAINLÄRA.
5
rer vara allra först af honom användt. I det inre af hvarje större
fastland antog han minst en sådan platå, men i Amerika två. Äfven
i Europa skulle finnas tvä, hvaraf den ena beklagligen hade sin
plats midt pâ ryska slättlandet mellan källorna af Don och Volga.
I G-omez’ Terrainlehre, författad 1808 för österrikiska
officerskorps-ens undervisning, upprepas, att Europas ena bergknut är i
gu-vernementen Tver och Pskov. Der förlägger äfven Pannasch 1834
en »Gebirgsstock».
Asarne pä olika fastland eller öar stodo, enligt Buache, pä
hafsbottnen i sammanhang med hvarandra genom »chaînes de
montagnes marines». Härigenpm indelades hafvet i naturliga bäcken,
hvart och ett med sina underafdelningar. Hämnd kan anmärkas,
att submarina bergskedjor låta visserligen påvisa sig på enskilda
ställen, såsom sundet vid Messina, Pas de Calais, Aleutiska öarna,
Grekiska arkipelagen; men de vulkaniska öarna i Atlantiska
hafvet och många öar i Söderhafvet uppskjuta från oerhörda djup.
Här kan ej behöfva i alla enskildheter fullföljas, huru Buache
tillämpade sin lära på fysiska geografien. Det må vara nog, att
han härvid kom till en framställning af höjdsträckningarna, så
orimlig, att den endast kan förklaras genom geografiens då
varande ofullkomliga ståndpunkt.
Det kan ej förundra, att den erbjudna ledtråden emellertid
begärligt och allmänt omfattades, innan ännu utförliga topografiska
kartverk i alla länder lemnat tillfälle att pröfva dess pålitlighet.
Man hade dock kunnat redan medelst Cassinis karta vinna ett
sådant prof.. Det uppgifves, men oriktigt, att Mareliis skulle (1771,
1772) sökt tillämpa i fråga varande grundsatser pä Skandinavien.
I sin gammaldags enkla men sakrika beskrifning skiljer han öfver
allt fjellryggen frän vattendelaren, hvilken sista han benämner
v landryggen».
Det behöfver knappt tilläggas, att den, som först bragte den
nya läran i ett formligt system, var en tysk: F. Schulz i Weimar
1803 (Vom allgemeinen Zusammenhange der Gebirge).
Preussiske majoren Müi.lfr lärer redan pä 1780-talet hållit föredrag i
ämnet, men hans arbete utgafs först 1807,.efter hans död. Schulz
utgick från den i hans tanke obestridliga grundsats, att jordens
yttre gestalt uppkommit blott genom vattnets inverkan. Han
bifogade en karta öfver Europa, utförd strängt efter åssystemet.
Under tiden hade denna terrainlära vunnit en vän och
gynnare i förste konsuln Bonaparte. Vid hans stab tjenstgjorde
svensken Tibell, och det var egentligen genom denne, som den nya
plantan öfverfiyttades pä svensk jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
