Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Bd I. N:r 12. — j. F. n. arosenius.
de högsta bergstrakterna, utan de begynna något längre ned och
komma dä först utkrypande ur någon dal. Derefter följa de
landets lutning utföre, visserligen med förakt för smärre skrynklor i
jordytan, som så ofta förvillat nutidens vattendrag. En och annan
gång hafva åsarna under sin väg försökt att gå uppfor höjder,
hvilket dock snart afstannat.
En annan, likaledes alldeles egen, klass af höjder utgöra
vulkanerna. De höra icke i annat afseende hit, än hvad deras
gruppering beträffar. L. v. Buch har, som bekant, härvid indelat dem
i central- och kedje-vulkaner. Centralvulkanerna bilda
medelpunkten till ett större eller mindre antal rundt omkring dem, och åt
alla sidor, verkande vulkaniska utbrott. Ett berg af trachyt
uppreser sig som en hög dôme i midten. Till denna klass höra:
Li-pariska öarna, Etna, Phlegräiska fälten, Island, Azorerna,
Kanarieöarna, Capverdsöarna, Galapagos, Hawaii, Marquesas,
Sällskaps-öarna, Vänskapsöarna, Bourbon. Kedjemilkaner anträffas deremot
å Arkipelagens öar, Nya Hebridernä, Sunda-öarna, Moluckema,
Filippinerna, Japan, Kurilerna, Kamtschatka, Aleuterna,
Antillerna samt i Mexico, Guatemala, Quito, Chile.
Ganska allmän, och ända till de nyaste tider åter framstäld,
är den åsigten, att jordytans dalar ursprungligen bildats genom
vattnets ursköljningar. Den försvarades företrädesvis af Bourguei
(Bourcet?), Buffon och Werner. Den först nämnde trodde sig
hafva märkt-, att alla större dalväggar under sitt lopp visa en
utmärkt tydlig öfverensstämmelse mellan ut- och ingående vinklar.
Han jemförde dessa med krökningarna af en i uppvalladt land
framflytande flod. Buffon (född 1707) upptog med ifver denna
föreställning om de in- och utskjutande vinklarnas
öfverensstämmelse och trodde sig deri funnit nyckeln till läran om jordytans
ursprungliga formbildning. Som vanligt, kom motståndet äfven nu
från geologerna. Saussure förkastade Bourguets åsigt såsom rent
af oriktig, eller på sin höjd passande på dalar i de yngsta
bildningarna af uppslammadt land. Äfven Pallas fann, att Bourguets
regel ej kunde användas pä Sibiriens dalbildning. Då man munera
erkänner, att åtskilliga bergsryggar bildadts genom jordytans
rem-nande och mjuka massors uppträngande, så måste det gifvas ett
stort antal fördjupningar, som icke uppkommit genom vattnets
ur-sköljning utan äro samtidiga med bergens bildning och af dem
beroende. Detta hindrar ej, att dalarna kunna hafva blifvit
sedermera af vattnet mera utfrätta och vidgade.
Assystemet, sådant det af Tavaststjerna framställes, räknar
följande arter dalar:
1. Hafsdälder såsom t. ex. Medelhafsdälden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
