Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 12. Om terrainlära. Af J. F. N. AROSENIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TERRAIN LAR A.
21
2. Sido-dälder, som omgifvas af sidousar (det är: lanii trygga v
af 2:a ordningen).
3. Hufvud-dalar (mellan landthöjder af 3:e ordningen).
4. Sido-dalar (mellan åsar af 4:e ordningen).
5. Dalgångar.
Dessa namn kunna endast med varsamhet begagnas, om de
kunna begagnas alls, ty de användas af andre i olika betydelse.
Sä förstår t. ex. Hoffman med hufvuddalar sådana, som skilja större
bergstrakter från hvarandra och vanligen gå parallelt med bergens
kammar, såsom Donaus, Graronnes, Mississippis dalar. Såsom
huf-vuddal af andra ordningen räknar han Magdalenaflodens dal, som
skiljer två stora förgreningar af Anderna. Likaså Rhens, Wesers,
Elbes m. fl. Bidalar vore sådana, som utmynna i hufvuddalarna
oeh stryka mer eller mindre vinkelrätt mot bergkammarna.
Af Pannasoh (1834) klasseras dalarna, ungefär som fordom
af Tavaststjerna, i Hauptthäler, Nebenthäler, Seitenthälcr, Graben.
Till åssystemet hör följande sats rörande dalarna: -,.Ju
närmare vattnet är sitt ursprung, ju smalare är den dal, i hvilken
det flyter. I den mån det sedan nalkas sitt utlopp, utvidgar
dalen sig, och åsarna, som omgifva den samma, blifva mindre branta
och höga, tills de slutligen förlora sig i slätten, men hvilken slätt
dock ej är annat än botten eller en långsluttande sidorygg af en
större däld».
Vederläggning af ofvan stående sats behöfver ej sökas mera
långväga än i Blekinge och Norrland.
Hela denna klassifikation, såsom byggd blott på den första
ytliga åskådningen, ej på vetenskapliga grunder, anses för öfrigt
numera böra vika för en annan, som afser bergens inre byggnad.
Skiktens strykning öfverensstämmer med bergskedjornas. Följande
denna ledning, erhåller man följande indelning:
1. Sådana dalar, som till riktningen öfverensstämma med
skiktens strykningslinie och med bergarternas lagringsytor, eller
längd-dalar.
2. Sådana dalar, hvilkas riktning icke öfverensstämmer med
skiktens strykningslinia utan i mer eller mindre skarpa vinklar
genomskär dessa linier och splittrar skiktens naturliga
sammanhang. De kallas tvärdalar.
De begge arterna dalar äro mycket olika bildade.
Längd-dalarna räknas vara af tre slag:
A) När begge dalväggarnas skikt slutta emot dalen, vanligen
likformigt och sakta, bildande en slät botten.
B) När begge slutta från dalen. Då dessa dalar uppenbart
hafva uppkommit genom en våldsam sprängning af det ursprungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
