- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Geografiska sektionens tidskrift /
2

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13. Om förslagen till kanal mellan Atlanten och Stilla hafvet. Af NERE A. ELFVING

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

Bd I. Nr 13. — NERE A. ELFVING.

kronor. Ed kanalafgift af 10 kronor pr ton skulle hafva inbringat
30,940,700 kr., och lägger man härtill 40 kr. fbr person på t. ex.
100,000 passagerare, aå får man en slutsumma på 34,940,700
kronor, utgörande räntan och bruttovinsten under det anförda âret på
det för kanalen utlagda kapitalet.

Skulle denna kanal en gäng blifva bygd äfvensom den genom
Malayiska halfön föreslagna, — hvilken kommer att förkorta vägen
mellan Indien oeh Kina 1,175 eng. mil, — sä kan man med
begagnande af dessa kanaler, Suezkanaleu och Floridakanalen (hvars
fullbordan man med visshet kan motse) kringsegla jorden utan att
gä sydligare än 8 ° eller nordligare än 37 ° nordlig bredd. Jorden
rundt på 80-dagar blir då en alltför lång tidrymd.

De anförda siffrorna visa af hvilket utomordentligt värde en
dylik kanal skulle vara för verldshandeln och samfärdseln, och det
är derför ej underligt att vi redan i det Spanska Amerikas
historia tinna sådana kanalprojekt anföras. När spaniorerna hunnit
öfvertyga sig om att Amerika verkligen ej var det Indien de sökte
och att ingen närmare väg fanns dit än den Hagelhan funnit, så
uppstod hos dem snart tanken att sjelfva åstadkomma denna genväg.
Sålunda inskickade Fernando Cortez till Madrid år 1528 en plan
för att genomskära näset vid Tehuantepec, som han låtit Gonsalo
Sandoval ganska omsorgsfullt undersöka, men det uppgifves att
till oeh med redan 1520 Don Angelo Saavedra hade föreslagit
Carl V genomgräfningen af näset vid Darien, och 1534 anhöll
styrelsen öfver provinsen Nicaragua hos spanske kungen att en
förbindelse mellan de begge hafven måtte åstadkommas genom
Nica-ragua-sjön. Inom 40 år efter Amerikas upptäckt hade således de
tre vägar föreslagits, som allt sedan ansetts vara de mest
utförbara; och att den tidens spaniorer hade stora ingeniörsresurser till
sitt förfogande bevisar den mexikanska Desagua, hvilken för
2-eller 300 år sedan höggs ut genom de berg, som i nordvest
begränsa den mexikanska högslätten, och utgör en ofantlig öppning
eller kanal, ’/3 svensk mil i längd, 300 fot bred och från 100 till
200 fot djup, sannolikt afsedd att utgöra ett aflopp för
öfversväm-ningar. Humboldt säger om den, att »det otvifvelaktigt är ett af de
mest gigantiska hydrauliska företag som menniskan någonsin utfört».

Det skulle blifva för vidlyftigt att här redogöra för alla de
kanalplaner, som under de följande seklerna framställdes. Malte
Brun omnämner 19 särskilda kanalprojekt. För öfrigt rönte de i
början föga uppmuntran. Redan Filip II befallde att alla sådana
planer och kartor skulle sorgfälligt döljas, på det att främmande
folk ej om dem skulle få någon kännedom. Hans efterträdare
följde samma politik. Äfven kyrkans föder funno för godt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/b/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free