Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13. Om förslagen till kanal mellan Atlanten och Stilla hafvet. Af NERE A. ELFVING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FÖRSLAGEN TILL KANAL MELLAN ATLANTEN OCH STILLA HAFVET. 3
stäfja dylika foretag. Så funno jesuiterna Acosta och Hieronimo
de Huesta den heliga skrift förbjuda dem, i det de stödde sig pä
språken: »Hitintills skall du gä men icke vidare, här skola dina
stolta böljor lägga sig», och på »Hvad Gud har förenat, skall
menniskan icke åtskilja».
Adertonde århundradets märkligaste företag i denna riktning
torde vara den engelska expedition, som William Pitt år 1780
skickade till Greytown, i hvilken den då unge Nelson deltog som
korvettchef. Ändamålet med denna expedition var väl egentligen
att eröfra en del af Central-Amerika, men man gjorde ock ett
försök att öfver sjön Nicaragua framtränga till Stilla hafvet för att
utröna om en kanal här skulle vara möjlig. Helt nära sjön vid
fästet San Carlos mötte de dock ett sådant motstånd att de
indianske roddarne flydde och Engelsmännen blefvo tvungna att följa
deras exempel. Hela det storartade och kostbara företaget blef
utan resultat i så väl det ena som det andra afseendet.
Att i 19:de århundradet denna kanalfråga skulle vakna till
nytt lif är naturligt, och Humboldts skrifter torde dertil] mägtigt
hafva bidragit. De central-amerikanska styrelserna började, sedan
de frigjort sig från det spanska väldet, att låta utföra
undersökningar för detta ändamål. Sålunda omtalades för ej längesedan i
den svenska pressen att en svensk löjtnant, hvars namn undfallit
mig, på 1820-talet hade rekognoserat på Darien-näset för Nya
Granadas räkning. Någon uppgift härom i andra för mig tillgängliga
skrifter har jag dock icke funnit, men Mr James Brunlees, en
engelsk ingeniör, nämner i ett utlåtande öfver de Puydfs
kanalprojekt — hvarom vidare längre fram — att Panamanäset år 1828
undersöktes af ett antal engelska och svenska ingeniörer och att
mellan åren 1845 och 1858 åtminstone 25 engelska, franska och
svenska ingeniörer voro sysselsatta med undersökningar i
Atrato-dalen. Hvarpå han stöder uppgiften angående de svenska
ingeniö-rerna har jag ej kunnat utforska.
Så vidt jag känner är det först efter år 1840 som kanalfrågan
blifvit hvad man kallar brännande. Den har såsom M. Plauchut
anmärker gifvit anledning till hundratals projekt och berg af
skrifter på engelska, franska och spanska. De undersökningar som
företagits hafva kräft så väl många inenniskolif som ofantliga
penningesummor. Deltagarne i de flesta af dessa expeditioner hafva
varit tvungna att uthärda utomordentliga mödor och lidanden. Ett
tropiskt klimat, brännande hetta omvexlande med skyfall af regn,
feberalstrande träsk, insekter, reptilier och fiendtliga indianer äro
några af de element de haft att bekämpa. Exempelvis må
anföras den amerikanska expedition, som under löjtnant Strain år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
