Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13. Om förslagen till kanal mellan Atlanten och Stilla hafvet. Af NERE A. ELFVING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FÖRSLAGEN TILL KANAL MELLAN ATLANTEN OCH STILLA HAFVET. 15
sjöns yta och endast vid ändpunkterna vid hafven anbringa hvad
jag skulle vilja kalla slusstrappor. 14 slussar skulle erfordras.
Men ej nog härmed; de tränga och djupa floddalarne skulle fyllas
med sjöns vatten, ty enligt Blanchet’s mening skulle traktens
topografi särdeles väl lämpa sig för en dylik konstruktion.
Kostnads-förslaget, ’ belöpte sig till 770 millioner franc och på fyra och en
half dagar skulle fartygen kunna passera frän haf till haf.
Kongressen godkände ej denna plan, men general Ttirr
begagnade tillfället att erkänna att om man skulle antaga en kanal
med slussar, så borde den förläggas på Nicaragualinien. Mot
Blan-chets förslag hafva många invändningar gjorts, och på frågorna
»huru lång tid skall behöfvas för att fylla dalgångarne?» och
»skall ej vattnet sila genom jordlagren» tyckes hr Blanchet ej
hafva något svar.
I Frankrike synes intresset för en amerikansk Isthmuskanal
hafva varit större än i andra europeiska länder. Jag har i det
föregående haft tillfälle att nämna några förslag utgångna från
fransmän och kan tillägga att då Louis Napoleon var fången i
Ham, så sysselsatte han sig med denna sak och skref en broschyr
derom.
År 1843 uppgjorde en fransk ingeniör, M. Napoléon Garella,
förslag till en kanal öfver Panamanäset. Planen fordrade 35 slussar
och en 6 kilometer lång tunnel. De undersökningar han gjorde
lärer vara mycket värdefulla. Han både triangulerade och
nivel-leradé hela näset mellan Chagres och Panama och af hans kartor
och profiler hafva hans efterföljare haft mycken nytta.
Efter den geografiska kongressen i Paris år 1875 tillsatte
franska Geografiska sällskapet tillsammans med Pariskommittéen
för kommersiel geografi en gemensam komitté för att närmare
studera denna kanalfråga med de Lesseps som ordförande, amiral
La Roncière de Noury som vice ordförande och många ryktbara
män bland ledamöterna, Malte Brun bland andra. Närmaste
anledningen till denna komitté var, tror jag, Gogorzas redan omnämnda
projekt. I alla händelser bildades redan 1876 i Paris ett
aktiebolag för att ännu en gång undersöka San Miguel och
Tuyrare-gionen eller ungefär den väg Gogorza föreslagit. General Türr
blef ordförande för denna »Société internationale du canal
interocéanique», och bland dess 100 aktieegare nämnas M. Pereire,
Frankfurt-bankiren Oppenheim, skriftställarne Emil Littré och
Octave Feuillet och en svensk ingeniör G. Vedelius.
På detta bolags bekostnad utsändes de expeditioner, som under
ledning af löjtnanterna Wyse och Reclus pä senare, tiden blifvit
så ryktbara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
