Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13. Om förslagen till kanal mellan Atlanten och Stilla hafvet. Af NERE A. ELFVING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Bd I. Nr 13. — NERE A. ELF VING.
att de blifvit utförda endast i den afsigt att få en redig uppfattning
om det Amerikanska näsets beskaffenhet och, sedan den emätts,
utröna i första rummet om en interoceanisk kanal verkligen är
möjlig och, i sådant fall, hvarest och huru den skulle lämpligast
kunna byggas. Dessa amerikanska undersökningar tillsammans
med de franska, under löjtnant Wyse’s befäl, hvilka anknyta sig
till de förra, kunna nära nog sägas vara de enda, som skänka oss
en fullt tillförlitlig kännedom om dessa trakter. I mänga fall och
ofta pä ett ganska skarpt sätt hafva de belyst de
blomstermålningar, sä mänga spekulativa genier uppdragit. Utaf de otaliga
kanalprojekt, som framstälts, äro mänga byggda pä de lösaste
grunder, sä t. ex. har en sänkning i skogen, sedd frän däcket pä
ett fartyg under segling utmed kusten, varit tillräcklig anledning
till att der se ett lämpligt läge för en kanal. Till och med
iakttagelsen öfver den riktning de lägt flygande Pisisiändema följa
har tjenat samma ändamäl. Pä land hafva sädane herrar fått sina
höjdbestämmelser genom vattnets kokpunkt eller genom iakttagelser
utaf strömhastigheten i de forsande bergsfloderna. Vi hafva i det
föregående sett huru långt en Dr Cullens djerfhet kunde gå.
Angående dessa amerikanska undersökningar framkastar M.
Edmond Plauchut i Revue des deux Mondes den frägan : Månne de
voro kända af ledamöterna i den kongress, som d. 15 Maj
sammanträdde i Paris? Han svarar derpä att vi böra tro det, eftersom
ordföranden, baron de Lesseps, gaf utskotten sä få dagar för att
inkomma med sina betänkanden. Insinuationen i svaret är den att
kongressen hade endast att yttra sig öfver vissa franska förslag,
för hvilka det återstår att redogöra. Det rättvisa i insinuationen
lemnar jag derhän, ty kanalfrägan tyckes hafva nätt ett stadium,
der lidelserna fått mycket spelrum.
Bland franska förslag finnes ett, som väl ej får inrangeras i
nyssnämnda kategori och om hvilket jag först vill nämna några
ord. Detta mycket detaljerade förslag inlemnades af M. A.
Blan-chet, som tillsammans med hrr Pouchet och Sautereau hade
utarbetat det pä grund af dels egna och dels de amerikanska
undersökningarna. Blanchet’s kanal skulle i det närmaste följa samma
riktning som den af Lull och Menocal föreslagna eller frän Brito
till G-reytown genom Nicaraguasjön, men skiljer sig dock frän
detta i ett mycket väsentligt afseende. Han ämnade nemligen att
tillgodogöra den outtömliga vattentillgången i nyssnämnda sjö
— dess ytinnehåll är 7,180 qvkm. eller 63 sv. qv.mil — med ett
djup varierande mellan 9 och 90 m., pä det sätt att, olik Lulls och
Menocals kanal som terassvis höjer och sänker sig i enlighet med
terrängens beskaffenhet, han ville bygga hela kanalen i nivä med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
