Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13. Om förslagen till kanal mellan Atlanten och Stilla hafvet. Af NERE A. ELFVING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Bd I. Nr 13. — NERE A. ELSTING.
Har kongressen genom det val, den gjorde, pä ett lyckligt sätt
löst sin svära uppgift? Pä denna fråga kan säkerligen endast
framtiden gifva ett tillförlitligt svar. Denna plans anhängare
tyckas vara lika entusiastiskt förvissade om dess utförbarhet, som
deras vedersakare synas vara öfvertygade om motsatsen. Begge
parterna stödja sig pä utlåtanden af ryktbara och skickliga
inge-niörer.
Kongressens första uppgift var att afgöra frågan: Bör en
in-teroceanisk kanal byggas med eller utan slussar, och i senare fallet
med eller utan tunnel? Majoriteten omfattade de Lesseps mening
i att man bör ej tänka pä en kanal med slussar, sä länge ieke en
utan sådana visat sig vara alldeles omöjlig, och vidare att ej heller
en kanal med tunnel bör antagas, förrän de praktiska svårigheterna
eller de öfverdrifna kostnaderna visat att äfven en kanal utan
tunnel är omöjlig».
Bland de skäl som framstälts mot slussar må anföras först
den tidsförlust de förorsaka och det ringa antal fartyg man derför
på en gifven tid skall kunna föra genom kanalen. Kongressens
navigationsutskott ansåg att kanalen måste blifva sä beskaffad att
femtio fartyg om dagen skulle blifva i stånd att passera den i ena
eller andra riktningen samt att hamnarne vid ändpunkterna måste
pä en gäng kunna inrymma 60 fartyg hvardera. En annan
olägenhet med en slusskanal består deri, att ingen ström finnes för
att bortsopa de ofantliga massor af olikartade ämnen, som
isynnerhet under regntiden skulle nedföras i kanalens lugnvatten,
hvar-igenom underhållskostnaderna skulle oerhördt ökas, ty de komma
att stå i ett proportionelt förhållande till kanalens längd oeh
nederbördens qvantitet. — Dessutom tyckes det ej vara sä alldeles
visst att man skulle kunna konstruera slussar af sä oerhörda
dimensioner som erfordras och som blefve i stånd att’ motstå det lika
oerhörda vattentrycket. Den största sluss, som hittills blifvit byggd
lärer vara den i den nya Amsterdamkanalen. Den är 120 m. läng,
har 3 portal’ och 2 1 2 m. maximum lyfthöjd, och dessa dimensioner
ansågo de erfarna holländska ingeniorerna icke böra öfverskridas.
På en Isthmuskanal måste slnssarne blifva minst 150 om ej 180
m. länga, då de mäste inrymma säväl sjelfva det passerande
fartyget som dess bogserångare. Antager man likväl att dylika slussar
kunna byggas, så kan man dock aldrig påräkna att ett sådant
antal, som t. ex. Nicaraguakanalen erfordrar, skulle ständigt kunna
hållas i fullt brukbart skick. Skador skola uppkomma, och hvilka
utomordentliga olägenheter och kostnader skola ej uppstå, om
navigationen under flere veckor måste upphöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
