Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 13. Om förslagen till kanal mellan Atlanten och Stilla hafvet. Af NERE A. ELFVING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FORPLADEN TILL KANAL MELLAN ATLANTEN orII STILLA IÏAFVET. 19
Motståndarne till en kanal utan slussar sakna ej heller
invändningar emot en sådan konstruktion. Sålunda säger amiral Ammen :
»Det Amerikanska näsets fysiska beskaffenhet är vida skildt frän
Sueznäsets, till hvilket man sä ofta hänvisar. Den ena regionen
har en utomordentligt stor nederbörd, den andra är alldeles torr;
den ena är betäckt med ogenomträngliga och oändliga skogar, den
andra är alldeles kal; den ena har branta klippor och berg, i
hvilka hvarje ravin flere gånger om året förvandlas till en
forsande ström, som under sin vilda fart mot hafvet, drager med sig
ofantliga sandmassor, klippstycken och fallna trän, — den andra
är en sandig slätt. Antag att verkligen någon mycket träng och
tillräckligt lång amerikansk dal existerar emellan de begge hafven,
och att en kanal utan slussar kan byggas der, så måste den
nödvändigt blifva den slutliga vattenafledaren för hela denna tropiska
dal. Grenom hvilken mensklig makt skulle den kunna hållas ren
för allt det affall hvarje regnskur skulle skölja ned uti den
utefter hela dess längd?»
Om samma sak men med direkt tillämpning pä den antagna
Panamakanalen säger M. Ribourt, en af ihgeniörema vid St.
Gott-hardstunneln: »Man gräfver ett ofantligt dike, nästan en liten dal,
midt i strömfåran pä en forsande flod (Chagresfl.), och detta uti ett
land der det regnar åtta månader om året!»
Hvilken skada ett plötsligt och häftigt regnfall kan åstadkomma
till och med i Suezkanalen bevisar en tilldragelse, den 25 Oktober
1377, då en liten bäck, kommande från Attakaberget, hastigt svällde
upp och sopade ned i kanalen en betydlig jordmassa. Man
lyckades dock att utan hinder för trafiken uppmuddra den, men den
förorsakade en extra kostnad på 30,000 fr.
I frågan om tunlar äro meningarna mycket delade, för att ej
säga diametralt motsatta, utom i ett fall, ingen vägar att uppgöra
ett definitivt kostnadsforslag. Många anse ej endast kostnaderna
alldeles oberäkneliga, utan äfven sjelfva företaget alldeles
outför-bart, och dit hör, om jag rätt förstått honom, äfven ofvannämnde
Ribourt. Andra fackmän säga att kostnaden alldeles icke stiger i
proportion med tunnelns area, tvärtom, kostnaden blir relativt
mindre, ju större arean är. Frågan må lemnas åsido, då ett förslag
utan tunnel blef antaget.
Specielt mot det antagna förslaget har man bland annat
anmärkt att, om i stället för en tunnel, man föredrager en öppen
graf om 90 m. djup, kostnaden kommer att alldeles oerhördt ökas.
Utskottet har till grund för sin kostnadsberäkning öfver denna graf
föreslagit kanalväggens stigning till 10 på 1. Mot detta har man
invändt att i en så djup nedhuggning i den bergart, dolerit, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
