Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 9. Om de Geodetiska och Astronomiska ortbestämmelserna i Sverige. Af P. G. ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Bd I. Nr 9. — P. G. rosén.
med mindre antal observationer, hvarjemte beräkningen icke är sâ
strängt utförd.
Med 3:dje ordningens triangelnät kan man dä slutligen förstå
dels de trianglar, der instrumentet uppställes endast i tvenne
punkter af hvarje triangel, hvarigenom så kallade afskärningar erhållas
af den tredje punkten i triangeln, dels sådana, der man uppställer
instrumentet endast i en punkt och bestämmer dess läge genom att
observera vinklarne mellan vissa till sitt läge förut bekanta
punkter. Gränsen emellan 2:dra och 3:dje ordningens nät är emellertid
ej så skarp, som nämdt är, ty understundom kan det hända, att äfven
i 2:dra ordningens nät trianglar förekomma, der af en eller annan
orsak endast tvenne vinklar blifvit mätta.
I sammanhang härmed torde böra nämnas, att äfven ett 4:de
siag af triangelmätning blifvit i åtskilliga trakter af vårt land
an-vändt, nämligen den så kallade grafiska. Denna triangelmätning
verkställes medelst syftlinier med diopter eller tublinial uppstäld å
ett mätbräde, hvarefter triangelsidorna erhållas omedelbart
uppkonstruerade. Detta slag af triangulering hör således egentligen ej till
den sorts mätningar, hvarom här är fråga, och hvilka verkställas med
sådana instrument, der det första observationsresultatet består i
siffror. Emellertid får den grafiska triangelmätningen ofta
benämningen triangelmätning af 4:de ordningen.
Medföljande öfversigtskarta lemnar en åskådlig bild af de
ortbestämmelser, som sedan år 1815 blifvit verkställda i Sverige dels
medelst triangelmätning och dels genom astronomiska iakttagelser.
Endast i hufvudkedjorna hafva sidorna blifvit intecknade. 2:dra
och 3:dje ordningens punkter hafva erhållit endast en enkel och
gemensam beteckning, hvarigenom det blifvit möjligt att införa dem
till så stor omfattning, att man erhåller en temligen god
föreställning om deras verkliga fördelning på landets yta. De grafiskt
bestämda punkterna hafva deremot ej blifvit införda å denna karta,
då dessa till största delen ej mera kunna återfinnas. Man ser, att
ungefär en tredjedel af landet är trianguleradt och att den återstående
större delen blifvit sparsamt försedd med astronomiskt bestämda
punkter. Antalet af trigonometriskt bestämda punkter af olika
ordningar belöpor sig till omkring 2,200. I anseende till
öfversigts-kartans lilla skala hafva dock, såsom antydt blifvit, alia dessa
punkter icke kunnat intecknas å densamma.
Man torde kunna uppdela de svenska triangelkedjorna af l:a
ordningen i två slag, dels sådana som hufvudsakligen gå i meridia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
