Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 9. Om de Geodetiska och Astronomiska ortbestämmelserna i Sverige. Af P. G. ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE GEODETISKA OCH ASTRONOMISKA ORTBESTÄMMELSERNA. 9
Då Sverige började deltaga i den Europeiska gradmätningen,
blef det af vigt att afgöra, huruvida de äldre mätningarne, som
blifvit för kartverkens rent praktiska syfte utförda, äfven besutte
en noggranhet, att de skulle kunna tjena som grundval för den nya
vetenskapliga uppgiften. Man hade föreslagit att använda
hufvud-näten utefter Sveriges kust frän Stockholm till Norska gränsen,
pa-rallelnätet som går frän trakten af Uddevalla till hufvudnätet vid
Östersjökusten, samt triangelnätet frän Stockholm till Upsala. Dessa
nät ansågos i allmänhet användbara och endast några nya
vinkelmätningar, i synnerhet vid vestkustens trianglar, samt trenne
basmätningar ansägos behöfliga, hvilka kompletteringsarbeten ock blefvo
utförda, de senare år 1863 och de förra under flere på hvarandra
följande år. Dessa arbeten såväl som några astronomiska bestämningar
i södra Sverige (hvarom mera nedan) utfördes på Kongl.
Yetenskaps-Akademiens försorg.
Sedermera intogs i gradmätningsarbetena den redan förut af
topografiska kartverket uppmätta triangelkedjan mellan Stockholm
och Gefle, samt slutligen det år 1868 föreslagna stora kustnätet
utefter Bottniska Viken, hvilket triangulerades gemensamt af det
topografiska och sjökarteverket och numera är nära sin fulländning.
Efter denna korta redogörelse för det vigtigaste af de
geodeti-ska mätningarnes fortgång och utveckling till närvarande tidpunkt
öfvergå vi till en framställning af deras art och beskaffenhet,
hvar-vid äfven några af de resultat, hvartill man kommit, skola anföras.
Triangelmätningen kan hos oss grupperas i trenne slag eller
ordningar allt efter den noggrannhet, hvarmed densamma blifvit
utförd och beräknad.
Den så kallade triangelmätningen af l:sta ordningen bildar sjelfva
de grundläggande hufvudnäten eller det system af trianglar, hvarpå
de öfriga näten af lägre ordningar stödja sig, och skiljer sig från
dessa hufvudsakligen derigenom, att mätningsoperationerna
verkställas med större instrument och större noggranhet, hvarjemte
beräkningen utföres mera strängt vetenskapligt, än som vid de andra är
behöfligt. Triangelsidorna i dessa nät bilda, såsom antydt är,
ut-gångsbaser till de lägre ordningarnes nät, af hvilka man hos oss
skulle kunna särskilja tvenne slag.
Med 2:dra ordningens nät förstår man då det slag af trianglar,
der visserligen likasom i l:sta ordningsnätet alla tre vinklarne i
hvarje triangel mätas, ehuru med mindre instrument och vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
