- Project Runeberg -  Mathilda Roos. Lefnadsteckning /
38

(1908) [MARC] [MARC] Author: Mathilda Roos, Sigrid Storckenfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

>
38

ock troget hade i sikte, framgår af följande
ord med anledning af hennes kort förut firade
födelsedag:

»Innerligt och ödmjukt beder jag, att Herren måtte
föra mig igenom denna tid, om möjligt verkande något
för hans rike, vinnande några själar för honom, ända
tills mitt öga en gång får se konungen i sin härlighet
och Jesus räcker mig den rättfärdighetens krona, han
vill gifva alla dem, som älska honom, Något bättre
och högre kan en Jesu Kristi stridsman icke önska
sig. — — — — Någon »klippa» är jag visserligen icke,
dock kanske djupt i mitt inre under stämningarnas
och känslornas regioner, där böljor och bränningar
slå, finns det något bergfast, något, som lugnt hvilar
i Gud och väntar på stunden, då allt detta endels
och bristfälliga är slut, och jag skall få se min Gud,
icke längre som i en spegel i ett mörkt tal, utan an-
sikte mot ansikte. Jag tror, att det är denna inre
förening med Gud, denna förnimmelse af hans kärlek,
som håller mig uppe och för mig öfver lidandets djup.
Om icke ditt ord varit min tröst, vore jag förgången
i mitt elände. Hur gränslöst mycket tröst finnes det
ej i Guds ord för lidande själar!»

Till en yngre vännina, för hvilken Mathilda
Roos fick vara till stor andlig välsignelse, skrif-
Ver, hon;

>Genom Guds nåd hoppas jag efter min ringa för-
måga få stödja och hjälpa dig på vägen till det eviga
fadershemmet. Vi äro två pilgrimer, som mötts på
denna väg, och som genom liknande erfarenheter i lidan-
det känt oss dragna till hvarandra. Den ena af oss hade
kanske hunnit litet längre, jag menar fått blicken
mera öppen för den trons kraft, som skall uppehålla
oss, när vi vilja digna, det lifvets ljus, som skall leda
oss fram till målet, och nu skall denna äldre trossyster
hålla den yngre i hand och hjälpa henne med sina
erfarenheter, med sina förböner — liksom den yngre
icke heller får glömma bort den äldre i sina böner!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssmathroos/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free