Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannishus och Tromtö. Hjortsberga och Förkärla socknar, Medelsta härad, Blekinge län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IAIAINRK
Landshöfdingen Grefve Hans Wachtmeister d. ä.
Oljemålning af Fr. Westin.
För öfrigt är hvart enda rum i hela huset
renoveradt, och åtskilliga nya ha tillkommit i
tredje våningen, som helt och hållet upptages af
gästrum och domestikrum. En särskild mindre
våning ligger på nedre botten, där för öfrigt
köket utmärker sig för sin ändamålsenlighet
och prydlighet. Restaureringen af det inre har
hufvudsakligen gått ut på att modernisera det
hela och skapa en solid och behaglig inredning
efter nutidens smak och fordringar.
Vända vi oss nu till Johannishus historia,
meddela vi här de forskningsresultat, till hvilka
neraldirektören grefve Hans
Wachtmeister kommit såväl rörande hufvudgården
som rörande Tromtö, hvilken i
hafsbandet belägna betydligt mindre gård sedan
1830-talet hufvudsakligen betraktas som
sommarresidens.
Johannishus gods kan anses räkna sitt
upphof från den köpehandling af den
11 december 1668, hvarigenom bröderna
Erik och Henning Lützow, båda danska
öfverstar, till landsdomaren (d. v.
lagmannen) i Blekinge Nils Skunck sålde
sex gårdar i Dagstorp och två gårdar
i Åstorp jämte, åtskilliga andra hemman,
som nu ingå i fideikommisset. Genom
kunglig resolution af den 24 november
1670 erhöli Skunck rätt att bygga och
upprätta ett säteri af byarna Ästorp och
Dagstorp. Det säteri, som bil-
ge-
S.
PFOHANNISHUS OCH TROMTO
dades af de afhysta hemmanen i nämnda byar
erhöll namnet Skunckenberg. ;
Efter Nils Skuncks död år 1676 öfvergick
säteriet med underlydande hemman genom arf
till hans son, ryttmästaren vid adelsfanan Carl
Skunck, hvilken jämte sin hustru Ebba
Christina de la Chapelle år 1679 sålde egendomen
till öfversten Carl Gustaf Skytte, sedermera ge-
och friherre. Skytte och hans hustru
Ånna Catharina Ulfelt, dotter till riksrådet Ebbe
Ulfelt och konung Kristian IV:s dotter
grefvinnan Hedvig af Schleswig-Holstein, sålde den 5
juni 1684 Skunckenbergs gods till vice
amiralen Cornelius Anckarstjerna, som emellertid af
allt att döma endast verkställt inköpet för kungl.
rådet och generalamiralen grefve Hans
Wachtmeisters räknmg,. på hvilken han redan den 3
juli samma transporterade köpet.
9
; år Huru
Skunckenberg erhöll namnet Johannishus, skall
nedan omtalas.
Icke långt därefter förvärfvade
generalamiralen Tromtö, fideikommissets andra hufvudgård.
Tromtö, som fordom verkligen legat på en ö
med detta namn, ägdes vid början af 1640-talet
af danske riddaren och »lehnsmanden» 7age
Andersen Thott. Denne afled 1643, men boet
måste af arfvingarna frånträdas till
borgenärerförnöjande. Tromtö tillföll därvid enligt
dokument af den september 1646 fru Sophie
Rantzow, änka efter Mogens Gyldenstierne till
Söholm. Sedan Blekinge blef svenskt, sålde fru
Rantzow Tromtö 1662 till svenske ryttmästaren,
sedermera majoren Hans Henrik Krefelt,
gift med Anna Catharina Skyttehjelm. Krefelct
erhöll den mars 1664 kungl. konfirmation på
detta köp, att han skulle
nas
von
2
5
hvarvid förklarades,
Biblioteksrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
