Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannishus och Tromtö. Hjortsberga och Förkärla socknar, Medelsta härad, Blekinge län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT
äga disponera öfver gården efter de conditioner
och villkor, som adeln där i guvernementet sina
gamla frälsegods innehade och besutte, hvilket
således innebar säterifrihet för egendomen. Vid
von Krefelts död 1683 ärfdes den af hans
omyndiga barn Joachim och Anna Catharina von
Krefelt, men försåldes 1686 af deras
förmyndare och morbror, assessorn i Svea Hofrätt
Johan Skyttehjelm till generalamiralen grefve
Wachtmeister.
Utom Skunckenberg och Tromtö inköpte
generalamiralen ett stort antal hemman, belägna
dels i omedelbart grannskap till nämnda
gårdar, dels i andra delar af Blekinge, hvilka
senare hemman dock utbyttes mot andra,
gränsande intill egendomarna.
Hela godskomplexen gjordes af
generalamiralen den 25 oktober 1712 till fideikommiss
för hans manliga bröstarfvingar efter
förstfödslorätt, dock med förbehåll, att fideikommissariens
änka hade rätt att inneha fideikommisset som
änkesäte.
Generalamiralen var, som redan blifvit nämndt,
gift med Sophia Lovisa von Ascheberg, dotter
af den ryktbare fältmarskalken. Efter
generalamiralens död 1714 kom hon på grund af
nyssnämnda bestämmelse att inneha fideikommisset
till sin död 1720.
Därnäst tillträddes det af sonen, amiralen grefve
Carl Hans Wachtmeister, efter hvars 1736 timade
bortgång det innehades af hans änka i andra
giftet friherrinnan Sophia Dorothea Henrietta
Philibppina von Metsch från Braunschweig († 1753)
samt därefter af dessa makars son majoren grefve
Fredrik Georg Hans Carl Wachtmeister. Denne,
som afled 1792, lät, som vi sett, uppföra
nuvarande hufvudbyggnaden på Johannishus år
1772. Det var äfven på hans ansökan som
jämlikt Kammarkollegiets resolution den 11 juli
1769 namnet Skunckenberg utbyttes mot
Johannishus. Då detta namn gifvit anledning till
åtskilliga uttalanden om ursprunget, må några ord
härom nämnas*. I Anreps ättartaflor, liksom
förmodligen efter dem på ett flertal andra ställen,
säges, att generalamiralen försålde stamgodset
Johannishus i Liffland och i stället inköpte
Skunckenberg och Tromtö i Blekinge. Emellertid
känner man inte till något liffländskt
Johannishus. Då generalamiralen den 10 december 1687
blef grefve, fick han enligt grefvebrefvet rätt att
skrifva sig grefve till sitt »adeliga och
acquirerade gods Johannishus», hvilka ord ju icke tyda
på, att detta gods varit ättens stamgods. Wacht-
6 Jämför för öfrigt uppsatsen af H. Wachtmeister »Ett litet pro-
blem» i Personhistorisk Tidskrift 1911.
o
CH
HERRESÅTEN
12
meisterska ättens gods i Liffland: Aunach, Lachet
— hvilket verkligen innehades af generalamiralen
och af honom i hans yngre år försåldes — Poll,
Neumühlen och Weimal, hvilket sistnämnda
åtminstone in på 1740-talet ägdes och äfven
beboddes af hans yngste son Axel Wilhelm, äro
ganska väl kända. Men bland dessa nämnes
aldrig Johannishus, hvilket namn ej kunnat
återfinnas i någon handling af äldre datum än
grefvebrefvet. Förklaringen till detta något
egendomliga förhållande skulle enligt hvad den
ofvannämnde grefve Fredrik Wachtmeister i sin
ansökan om namnbytet å Skunckenberg uppgifver,
hafva varit den, att ätten icke förut innehaft
något gods med namnet Johannishus, utan att
det »adeliga och acquirerade gods», till hvilket
generalamiralen haft rätt att skrifva sig grefve,
just varit Skunckenberg, som generalamiralen
haft för afsikt att benämna Johannishus, ehuru
detta ej blifvit satt i verket. Denna hans afsikt
ville sonsonen nu fullfölja.
Det är alltså det lyckliga fyndet af
ansökningen om namnutbytet, som gifvit den rätta
ledtråden.
Efter grefve Fredrik Wachtmeisters död(1792)
innehades Johannishus och Tromtö af hans änka
Hilla Brita Trolle, som i sexton år till sin död
(1808) med kraftig hand förde spiran på godset.
Den äldste sonen, konteramiralen grefve Hans
Fredrik Wachtmeister, som varit arfsberättigad
till Johannishus och Tromtö, hade emellertid
aflidit redan 1807 och hann alltså icke tillträda
fideikommisset.
Genom öfverstelöjtnant Fredrik Trolle hade
egendomen Trolleberg i Skåne gjorts till
fideikommiss för dottern Hilla Brita Trolle och
hennes andre son riksdrotset grefve Carl Axel
Wachtmeister. (Det utbyttes senare mot
Trolle-Ljungby). Ytterligare ett fideikommiss kom in
i ätten genom nyssnämnde grefve Hans Fredrik
Wachtmeister, i det att Betty Jennings, mor till
hans första hustru friherrinnan Carolina
Adlerfelt, gjorde Wanås till fideikommiss för hans
andre son, sedermera kammarherren grefve Carl
Axel Wachtmeister.
Den äldste sonen, sedermera landshöfdingen
grefve Hans Wachtmeister, tillträdde emellertid
fideikommisset Johannishus och Tromtö år 1808
och innehade det till 1827, då han vid blott
34 års ålder afled. Enligt fideikommissbrefvets
bestämmelser trädde då hans änka, friherrinnan
Agathe Wrede i besittning af fideikommisset,
hvilket hon innehade i ej mindre än 63 år eller
till sin död 1890. Dispositionsrätten hade hon
likväl redan vid medlet af 1850-talet öfverläm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
