Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dylta bruk. Axbergs socken, Örebro härad, Örebro län. Af Nils Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DYLTA BRUK
AXBERGS SOCKEN, ÖREBRO HÄRAD, ÖREBRO LÄN
Af NILS SJÖBERG
Ä r 1558 omtalas Dylta kvarnar som kronans
Å Det är först en tid därefter
som man här upptäckte att marken inne-
höll svafvelhaltiga mineral och började bryta
dessa. Grufdriften var år 1575 börjad och drefs
en tid för kronans räkning, likväl ej med någon
vidare energi. Det
var först sedan
Gustaf II Adolf
från Holland hit
inkallat Hans I
effler, som dess
uppsving började. Af
denne uppdrefs
ochutvidgades
tillverkningen af
svafvel så, att han mot
tionde fick
öfvertaga bruket af
kronan. Hans
svärson borgmästaren
i Arboga Henrik
Barkhausen fick
1649 de första
bruksprivilegierna
utfärdade för sig
och sina efterkommande, och sonen Hans, som
efter honom ärfde bruket, blef icke blott år
1674 befriad från den reduktion som Karl XI
lät öfriga bergsfrälset undergå, utan fick också
1680 förnyade och förbättrade privilegier
därpå, allt för det osparda nit han och hans
företrädare visat för bergshandteringens höjande.
Friherrinnan Amalia Akerhielm
född Wattrang.
79
Hans Barkhausen måste likväl på gamla dagar
cession men hans måg kanslirådet
statssekreteraren Kasten Feif, Karl
XII:s följeslagare till Turkiet inlöste så
småningom bruket och dithörande egendom, å
hvilken han i Bender erhöll förnyade privilegier,
som närmare
bestämde brukets
rättigheter och
skyldigheter. De
förnämsta
förmånerna voro att
Ax-Kils och
Hofsta socknar,
kallade
»frisocknar», skulle åtnjuta
frihet från rotering
mot skyldighet för
där boende
skatteallmoge att årligen
af hvarje mantal
utgöra 32
dagsverken till
svafvelbruket samt på
bruksallmänningen hugga och till
bruket hemföra sju stafrum ved, hvarförutom
allmogen var förbunden att till inlösen
hembjuda bruket allt kol de af egna skogar brände.
Under åren 1815—1821 minskades brukets
tillverkning emedan nämnda socknars
prestationer då undergingo förändringar, men sedan
1823 stadfästes ökades den igen.
gora
sedermera
bergs,
5
Fr iherre
Gustaf Akerhielm.
dessa åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
