Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dylta bruk. Axbergs socken, Örebro härad, Örebro län. Af Nils Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVFENSKA SLOTT OCHI HERRESÅTEN
Dylta bruk.
Mellan 1830—40 tillverkades omkring 180—
290 skeppund svafvel årligen, utom rödfärg och
vitriol, år 1857 uppgick tillverkningen till 238
skeppund svafvel, 510 skeppund vitriol och 3,500
tunnor rödfärg. Sedan staten år 1869 för 88,587
kronor återlöst privilegiet har
svafveltillverkningen nedlagts, och det är nu endast Dylta
bekanta rödfärg, som här tillverkas ur de efter
svafve kvarblifna varphögarna. Årliga
tillvorhinge uppgår till ungefär 250,000 kilogram.
Efter Kasten Feifs död 1739 öfvergick Dylta
till hans måg riksrådet och
öfvonsiemarslalken friherroe Samuel Åkerhielm och har sedan
gått i arf från far till son bland dennes efter-
Enligt Thersner,
Fordna och nuvarande Sverige.
kommande. Vid hans död öfvergick det till
sonen hofjunkaren friherre Samuel Akerhielm
(† 1763), efter honom till sonen öfversten och
generaladjutanten friherre Samuel Kristian Erodrik
Lars Äkerhielm († 1821) sedan till sonen
hofmarskalken friherre Kristian Wilhelm Akerhielm
hvilken år 1895 öfverlät det till sin son, Dyltas
nuvarande ägare friherre Gustaf Åkerhielm, sedan
1892 gift med Anna Amalia Wattrang.
Redan på slutet af 1500-talet tyckes Dylta
varit bebyggt. Är 1576, tog nämligen Johan
III sin tillflykt hit undan pesten, svafvelröken
ansågs nämligen vara ett osvikligt preservativ
däremot, och i brukets skyldigheter ingick ock-
Hufvudbyggnaden och flyglarna från gårdssidan.
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
