Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrborum. St. Annæ socken, Hammarkinds härad, Östergötlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SS
IZIZ
fd
2†
DpD
2;
HERRBORUM
ST. ANNÆ SOCKEN, HAMMARKINDS HÄRAD, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
AF GUSTAF UPMARK
kärgården utanför inloppet till Slätbaken
har af någon blifvit kallad »den Mörnerska
arkipelagen», en benämning som har goda
skäl för sig i det att icke mindre än tre stora
egendomar i denna trakt sedan början af
1800-DEESR ge
S SW
† † 2
N ) ⚔72
⚔ Ü † N Ü
z † d
B N V
; e HlnÄj†ih»x;; w
† p npp p 23
& z
N 77 2e0 21
250 e § v 5, 7g7
t- ⚔ øA Ø =—
dotter till gårdens nuvarande ägare. För flera
viktiga uppgifter har jag att tacka bibliotekarien
grefve C. M. Stenbock. — Herrborum, som
under medeltiden kallades än Hærborum, än
Hærboholm, Herboholm, har varit ett gammalt
Folkungagods, hvilket framgår
af grefliga ätten Mörner
af Morlanda. De tfre
egendomarna äro
Kåreholm i Rönö socken i
södra delen af
Vikbolandet med Ekenön i
Skällviks socken samt de söder
om Tränöfjärden belägna
Herrborum och
Thorönsborg, båda i St. Ann-æ
socken. De båda
förstnämnda gårdarna tillhöra
nu grefve Nils Mörner
och hans grefvinna,
Margareta Montgomery.
Thorönsborg äges af grefve
Nils Mörners syster,
änkegrefvinnan Ebba Mörner,
född Mörner.
Herrborum är af dessa
gårdar den hvars historia
kan följas längst tillbaka
i tiden. Uppgifterna om
de äldsta ägarne äro i hufvudsak hämtade ur
en uppsats om St. Annæ socken, tryckt i Svenska
Turistföreningens årsskrift 1910 och författad af
grefvinnan Louise Stenbock, född Mörner, en
talet tillhöra medlemmar
;
Barbro Margaretha Banér.
»H. Scharnhorst fecit a:o 1701.»
däraf att riddaren Knut
Algotsson, som liksom sin
broder, den bekante
hertigen af Finland och
Halland Bengt Algotsson
förde ett upprest lejon i
skölden, i slutet af 1300-talet
kallar Herboholm för sitt
rätta fäderne. Denna
utsago förekommer i en af
Knut Algotsson utfärdad
stadfästelse på en
donation, som hans dotter
Ingegärd Knutsdotter vid
sitt inträde i Vadstena
kloster år 1375 gjorde,
hvarigenom hon till
nämnda kloster bland annat
skänkte sin del af
Herboholm. Knut
Algotsson var gift med en
dotter till den heliga
Birgitta, Märta Uifsdotter,
och Ingegärd blef antagligen på grund af sin
härstamning från Birgitta sedermera abedissa i
det af hennes berömda mormoder grundade
klostret.
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
