Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naddö. Örberga socken, Dals härad, Östergötlands län. Af Birger Mörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I våra dagar är — hvem
kunde vänta annat? —
förhållandet mellan Vadstena och
Naddö det allra hjärtligaste.
Rullar den välkända vackra
victorian efter de svarta
herrgårdshästarna med den
trygge Frigge i sitt ljusblåa livré
genom gatorna, då veta alla
att doktorns på Naddö äro
i staden, och i alla de små
fönstren dragas gardinerna åt
sidan, och vänliga hufvuden
nicka därinnanför. Och hvad
herren till Naddö beträffar,
torde det icke förvåna någon
om »den lilla systerns», den
heliga Birgittas och Vetterns
diktare håller det lilla
idylliska Vadstena kärt. Med en
lätt travestering af Per Brahes
ord skulle han också säkert
en dag kunna säga: »Jag var
med Vadstena och Vadstena
freds».
Men i den gamla goda tiden var kanske icke
förhållandet mellan Vadstena vällofliga och
aktade borgerskap och adelsfolket på kringliggande
svenska slott och herresäten det allra bästa.
Så skrifver den gamle beskedlige och
oförarglige hofintendenten von Röök — han som
talat med Napoleon, och som under sin
tjänstetid i det kongl. då så kallade »Stenmuseum»
⚔.
med mig väl till-
Terrassen.
SVIENSKA SLOTT O
CH HERRESATEN
Hufvudbyggningen från sjösidan.
brukade gifva små soiréer, därvid
marmorstatyerna, som först af anständighetsskäl
vederbörligen draperats, eklärerades med fackelljus, —
i sina själfbiografiska anteckningar i
Säfstaholmsarkivet:
»Julaftonen detta år (1801) tillbragte jag på
Kylleberg i Östergötland på min äldste brors
bröllop med Ulla Boij. Byggnaden var för liten
för en så stor societet, men man roade sig
mycket, utom en af juldagarna då ett slädparti var
tillställdt till Vadstena. På
stadens hotell var middag
arrangerad med åtföljande bal,
till en början under allsköns
trefnad; men på aftonen, då
dansen redan begynt, hördes
midt emot i ett hus ett stort
buller, pukor och trumpeter
och slutligen lossades
kanoner, som blifvit ställda
alldeles under våra fönster, så
alla rutorna i samma stund
sprungo sönder. De som
skyndade ner på gatan för att se
hvad som var på färde, blefvo
snart af pöbeln inknuffade
med slag. Damerna dånade,
och en dog af skrämsel en
liten tid därefter. —
Inspärrningen varade ända till
dagningen, då man kunde
utifrån samla kuskar och åkdon.
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
